Document yrmboNRBK74aK0a1BEBeMgBbD

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FORFATTNINGSSAMLING AFS 1992:16 Utkom fran trycket den 14 September 1992 KVARTS Beslutad den 18 juni 1992 (Andringar inforda t. o. m. 2005-02-17) AFS 1992:16 2 KVARTS Arbetarskyddsstyrelsens kungorelse med foreskrifter om kvarts samt allmanna rad om tillampningen av foreskrifterna Beslutad den 18 juni 1992 (Andringar inforda t. o. m. 2005-02-17) AFS 1992:16 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungorelse med foreskrifter om kvarts Beslutad den 18 juni 1992 (Andringar inforda t. o. m. 2005-02-17) Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stod av 18 arbetsmiljoforordningen (SFS 1977:1166) foljande foreskrifter. Tillampningsomrade 1 Dessa foreskrifter galler for all verksamhet dar kvarts eller kvartshaltigt material bryts, bearbetas, anvands eller pa annat satt hanteras. Foreskrifterna galler inte for jordbruksarbete. 2 Med arbetsgivare jamstalls vid tillampningen av dessa foreskrifter den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmassig verksamhet utan anstalld samt de som for gemensam rakning driver sadan verksamhet. Definitioner 3 I dessa foreskrifter anvands foljande beteckningar med nedan angiven betydelse. Kvarts Kristallin kiseldioxid aven i form av kristobalit eller tridymit liksom kiseldioxid med delvis ordnad kristallstruktur. Kvartshaltigt Material som innehaller mer an 3 viktprocent kvarts. material Respirabelt Damm som kan passera en foravskiljare med avskiljningskarakteristik damm enligt kriterier som framgar av Johannesburgkonventionen. Allmanna bestammelser 4 Kvartshaltigt material, som vid hantering kan medfora risk for ohalsa genom kvartshaltigt damm, skall om mojligt bytas ut mot ofarligt eller mindre farligt material. 5 Arbete dar kvartshaltigt damm kan uppkomma skall planeras och ordnas sa, att expositionen for sadant damm blir sa lag som mojligt. Visar luftundersokning att expositionen for kvartshaltigt damm inte ar godtagbar, skall atgarder snarast vidtas for att sanka expositionen till godtagbar niva. Om hygieniska gransvarden finns bestammelser i Arbetarskyddsstyrelsens kungorelse (AFS 1990:13) med foreskrifter om hygieniska gransvarden. 6 Arbetsgivare skall ta reda pa om material, som anvands i arbete och som kan ge upphov till damm, innehaller kvarts och, om materialets kvartshalt inte ar kand, lata bestamma denna. 7 For arbetet erforderliga skriftliga hanterings- och skyddsforeskrifter skall finnas tillgangliga pa arbetsplatsen. AFS 1992:16 4 8 Arbetsgivare som avser att paborja drift vid mobilt krossverk, mobil betongstation, mobilt asfaltverk eller liknande mobil anlaggning, dar kvartshaltigt material hanteras, skall innan anlaggningen tas i bruk eller flyttas till annat driftstalle gora anmalan om detta till Arbetsmiljoverket i det distrikt dar anlaggningen skall anvandas. (AFS 2000:17) 9 Allmanna bestammelser om farliga amnen finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungorelse (AFS 1985:17) med foreskrifter om farliga amnen. Forbud att anvanda kvartshaltigt material 10 Kvartshaltigt material far inte anvandas som blastringsmedel vid manuell blastring. Undantag galler dock for blastring i slutet blasterskap med utsugning samt for vatblastring dar blastermedlet satts till vatten. Sarskilda villkor for anvandning av kvartshaltigt material 11 Dammande kvartshaltigt material far anvands som bjalklagsfyllning vid laggning av golv endast om materialet har behandlats sa att dammspridning effektivt hindras och detta har kontrollerats genom expositionsmatning som utforts nar material av motsvarande slag anvants under likvardiga forhallanden. 12 Filtermaterial som innehaller kristobalit far anvandas for rening av vatten endast om vid dosering av materialet vidtagits atgarder som effektivt hindrar dammspridning. Utrustning och lokaler 13 Teknisk anordning dar kvartshaltigt damm alstras skall vara sa utford och utrustad att spridning av damm undviks. Inkapsling kring maskin eller process skall vara sa tat och avsugen luftmangd sa stor att damm ej lacker ut fran inkapslingen. Om dammforebyggande atgarder finns sarskilda bestammelser i Arbetarskyddsstyrelsens kungorelse (AFS 1980:11) om atgarder mot luftfororeningar till forebyggande av ohalsa. Renhallning 14 Arbetsplats dar kvartshaltigt material hanteras sa att kvartshaltigt damm uppkommer, skall rengoras fran damm minst varje vecka och sedan arbetet avslutats. Detta galler dock endast i tillampliga delar for arbetsplats i gruva, gjuterier med jordgolv och gjuthallar i stalverk samt arbetsplatser utomhus. 15 Rengoring skall utforas sa, att damm inte virvlas upp och sprids. Damm skall i forsta hand sugas bort eller avlagsnas genom spolning. Anordning for uppsamling av avfall, spill e.d. skall finnas latt tillganglig. Ventilationssystems franluftsdelar skall rensas och rengoras nar det behovs for att anlaggningen skall fungera tillfredsstallande. Ventilationssystem skall inspekteras regelbundet och minst tva ganger per ar. Personlig skyddsutrustning AFS 1992:16 5 16 Bestammelser om personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungorelse (AFS 1980:11) om atgarder mot luftfororeningar till forebyggande av ohalsa. Om andningsskydd erfordras skall det vara minst halvmask med filter som effektivt skyddar mot kvartsdamm. Kontroll av luftfororeningar 17 Vid arbete dar kvartshaltigt damm uppkommer skall arbetsgivare se till att undersokning av luftforhallandena sker. Darvid skall expositionsmatning ske, om det inte med hansyn till arbetets art eller omfattning klart framgar att de hygieniska gransvardena for kvartshaltigt damm inte overskrids. Vid tillfallig arbetsplats dar damm sprids endast fran ett arbete, t.ex. arbete med teknisk anordning som har dammeliminerande utrustning, behover expositionsmatning inte ske om det genom sadan matning pa annan arbetsplats har visats, att de hygieniska gransvardena inte overskrids, nar arbete av ifragavarande typ utfors under motsvarande forhallanden. 18 Om expositionsmatning kravs enligt 17 skall matningen ske inom sex manader fran det att arbete paborjats eller sadana forandringar intratt att tidigare matning ej ar tillamplig. Detta galler aven om arbetet flyttas mellan olika arbetsplatser. Darefter skall matning ske en gang per kalenderar. Om erhallna matvarden inte overstiger 1/5 av tillampliga gransvarden, behover ytterligare matning dock inte ske. Om matvardena overstiger 1/5 men ej halften av tillampliga gransvarden, far Arbetsmiljoverket medge langre tidsintervall mellan matningarna. (AFS 2000:17) 19 Om matning enligt 17*18 visar att de hygieniska gransvardena overskrids, skall sedan atgarder enligt 5 vidtagits ny expositionsmatning ske snarast mojligt dock senast inom sex manader. 20 Expositionsmatning enligt 17*18 skall innefatta bestamning av halten respirabel kvarts. I damm fran kiseldioxidhaltigt material som upphettats till temperaturer overstigande 400 *C skall aven halten kristobalit och tridymit bestammas. Om yrkeshygieniska matningar finns sarskilda regler i Arbetarskyddsstyrelsens kungorelse (AFS 1988:3) med foreskrifter om yrkeshygieniska matningar. 21 Kopia av matrapport over matresultat skall sandas till Arbetsmiljoverket i tva exemplar snarast mojligt dock senast inom fyra manader efter det att matningen slutforts. (AFS 2000:17) Medicinsk kontroll 22 Arbetsgivare skall ordna med medicinska kontroller enligt Arbetsmiljoverkets foreskrifter "Medicinska kontroller i arbetslivet" av arbetstagare som sysselsatts eller ska sysselsattas i arbete dar exponeringsmatning enligt 17-18 visat att halva det hygieniska gransvardet for damm overskridits. Bestammelserna i forsta stycket galler dock endast om tiden for dessa arbetsuppgifter AFS 1992:16 regelmassigt motsvarar minst halva arbetstiden for heltidsanstalld. (AFS 2005:10) 6 23 Upphavd. (AFS 2005:10) 24 Upphavd. (AFS 2005:10) 25 Upphavd. (AFS 2005:10) 26 Upphavd. (AFS 2005:10) 27 Upphavd. (AFS 2005:10) 28 Upphavd. (AFS 2005:10) 29 Upphavd. (AFS 2005:10) Sarskilda bestammelser 30 Bestammelserna i 10 utgor foreskrifter enligt 4 kap. 4 arbetsmiljolagen (SFS 1977:1160). Bestammelserna i 17*20 utgor foreskrifter enligt 4 kap. 1 3. samma lag. Brott mot nu namnda foreskrifter kan enligt 8 kap. 2 arbetsmiljolagen medfora boter eller fangelse i hogst ett ar. Bestammelserna i 8, 21 och 29 utgor foreskrifter enligt 4 kap. 8 arbetsmiljolagen. Bestammelserna i 22*26 utgor foreskrifter enligt 4 kap. 5 samma lag. Bestammelserna i 28 forsta stycket utgor foreskrifter enligt 4 kap. 7 samma lag. Brott mot nu namnda foreskrifter kan enligt 8 kap. 2 andra stycket samma lag medfora boter. Ikrafttradande Dessa foreskrifter1 trader i kraft den 1 januari 1993. Samtidigt upphavs Arbetarskyddsstyrelsens kungorelse om kvarts AFS 1981:16. Dessa foreskrifter2 trader i kraft den 1 januari 2001 AFS 2005:10 med andringar trader i kraft den 1 juli 2005. 1) AFS 1992:16 2) AFS 2000:17 AFS 1992:16 7 Arbetarskyddsstyrelsens allmanna rad om tillampningen av foreskrifterna om kvarts Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stod av 15 arbetsmiljoforordningen (SFS 1977:1166) foljande allmanna rad om tillampningen av Arbetarskyddsstyrelsens foreskrifter (AFS 1992:16) om kvarts. Bakgrund Syftet med kungorelsen ar att forebygga ohalsa och besvar av luftfororeningar vid hantering av kvarts och kvartshaltigt material. Allmant Kvarts ar ett kristallint mineral som utgors av kiseldioxid, Si02. Den ar farglos till vit, men sma mangder fororeningar kan ge annan farg, t.ex. roktopas (brun) och ametist (violett). Kvarts har densiteten 2,65 . 103 kg/m3. Kvarts ar ett av de i naturen vanligast forekommande mineralen. Det ingar till betydande del, 15*35 %, i vara vanligaste bergarter, granit och gnejs. Vid upphettning till 870 *C omvandlas kvarts till tridymit och vid 1470 *C till kristobalit, vilka bada mineral ar andra modifikationer av kristallin kiseldioxid. Vid tillsats av flussmedel kan omvandling aven ske vid lagre temperaturer. Omvandlingarna ar reversibla men mer eller mindre troga, varfor flera former av kristallin kiseldioxid kan forekomma samtidigt vid rumstemperatur. Aven amorf kiseldioxid, bl.a. forekommande som kiselgur, kan genom upphettning omvandlas till kristobalit eller tridymit. Sadan omvandling kan borja redan vid temperaturer overstigande ca 400 *C. Den svenska berggrunden innehaller inte kristobalit eller tridymit. Damm som uppkommer vid hantering eller bearbetning av svenska bergarter innehaller darfor ej dessa former av kristallin kiseldioxid. Kvarts, tridymit och kristobalit ar olosliga i vanliga syror med undantag for fluorvatesyra. Da kvarts ar ett vanligt mineral i vara bergarter kan personer sysselsatta inom gruv- och stenindustri liksom personer sysselsatta med krossning av sprangsten eller krossning och sortering av material fran grustag latt bli exponerade for kvartshaltigt damm. Inom jarn- och stalindustri anvands kvartshaltigt material i bl.a. ugns- och skankinfodringar samt som formmaterial i gjuterier. Andra verksamhetsgrenar dar kvartshaltigt material anvands ar porslinsfabriker och ovrig keramisk industri, glas- och slipvarutillverkning, byggnadsamnesindustri, tandtekniska AFS 1992:16 8 laboratorier samt vissa grenar av kemiskteknisk industri sasom vid farg-, plast- och limtillverkning. Inom byggnads- och anlaggningsverksamhet uppkommer kvartshaltigt damm bl.a. i samband med tunneldrivning, betongslipning, borrning och bilning. Aven personer sysselsatta med t.ex. potatishantering och gatsopning kan bli exponerade for kvartshaltigt damm. Halsoeffekter Vid inandning av damm innehallande kristallin kiseldioxid foreligger risk for sjukdomen silikos (stendammlunga). Forutsattningen for att dammet skall kunna framkalla silikos ar att det via luftrorens finaste forgreningar nar anda ner till lungblasorna, de s.k. alveolerna. Man raknar med att det huvudsakligen ar partiklar mindre an 5 *m (0,005 mm) som kan tranga sa djupt. Sadana partiklar kan inte observeras med blotta ogat. Om kvartsdammet trangt ner i lungorna, har kroppen sma mojligheter att gora sig kvitt partiklarna. Aven om man andas ut en del och en annan del transporteras bort via lymfvagarna, ger fortsatt tillforsel en okad ansamling av damm i lungvavnaden, dar partiklarna kan utova sin silikosframkallande verkan. Sjukdomen som ar obotlig leder i framskridet stadium till nedsatt lungfunktion och okad belastning pa hjart-karlsystemet. I regel upptrader silikosen forst 10 till 30 ar efter det att expositionen for kvartshaltigt damm borjat. Vissa undersokningar talar for att respirabelt damm av tridymit och kristobalit har en kraftigare silikosframkallande effekt an kvarts. Vid bedomning av yrkesrisker ar det darfor nodvandigt att veta i vilken proportion olika slag av kristallin kiseldioxid ingar i dammet pa arbetsplatsen. International Agency for Research on Cancer har klassat kristallin kvarts som sannolikt cancerogen (2A). Nagon forhojd cancerfrekvens bland kvartsexponerade har emellertid inte upptackts i Sverige. Aven amorf kiseldioxid ar en belastning for lungan och synes enligt vissa undersokningar kunna ge upphov till lungforandringar. Markning Regler om markning vid overlatelse av halsofarlig kemisk produkt finns i Kemikalieinspektionens foreskrifter om klassificering och om markning av halsofarliga kemiska produkter (KIFS 1986:3) samt i Kemikalieinspektionens allmanna rad (1986:2) till foreskrifterna. Ytterligare vagledning betraffande klassificering och markning vid overlatelse finns i parmen "Markning av kemiska produkter" (utgiven av Kemikalieinspektionen och Sprangamnesinspektionen). Produkt som bestar av pulverformigt material och innehaller mer an 3 viktprocent kvarts kan normalt anses utgora halsofarlig kemisk produkt horande till farlighetsklassen farliga produkter. Regler om markning vid anvandning och lagerhallning i anslutning till anvandning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungorelse med foreskrifter om farliga amnen (AFS 1985:17). Kommentarer till vissa paragrafer AFS 1992:16 9 Till 1 Till jordbruksarbete hanfors ej arbete i grustag eller krossverk aven om sadan verksamhet bedrivs i anslutning till jordbruksrorelse. Till 3 Till kristallin kiseldioxid med delvis ordnad kristallstruktur, s.k. kryptokristallin struktur, hanfors bl.a. kalcedon (flinta, agat, onyx m.m.). Definition av respirabelt damm se Arbetarskyddsstyrelsens foreskrifter om hygieniska gransvarden, (AFS 1990:13). Till 4 Inom alla omraden dar kvartshaltigt material anvands i en industriell process speciellt dar materialet innehaller hog kvartshalt ar det viktigt att noggrant undersoka om inte det kvartshaltiga materialet kan utbytas mot annat med avseende pa silikosrisk mindre farligt material. Exempel harpa ar bl.a. utbyte av kvartssand mot olivinsand som formmaterial i gjuterier samt ersattning av pulverformig kvarts som fyllmedel i olika kemisktekniska produkter och som filtermaterial. Vid utbyte av material ar det viktigt att beakta att ersattningsmaterial inte infor andra risker fran halsosynpunkt. Till 6 Med moderna analysinstrument gar det att pressa detektionsgransen till ca 0,1% kvarts aven om det forekommer storande mineraler i analysprovet. Till 7 Nar det galler arbete med kvartshaltigt material ar det vasentligt att hanterings- och skyddsforeskrifterna kompletteras med information om silikosrisken. Till 9 Foreskrifterna om farliga amnen ar tillampliga pa bl.a. hantering, markning och information till arbetstagare som hanterar kvartshaltigt material. Till 10 Om blastringsmedel ateranvands kan rening av blastringsmedlet erfordras for att kvartshalten i materialet ej skall overstiga 3 viktprocent. Detta galler framst vid blastring av ytor som kan vara kvartshaltiga, t.ex. gjutgods eller vissa stenmaterial sasom granit, porfyr och sandsten. Till 11 Luftundersokningar som gjorts vid laggning av golv, dar kvartshaltig sand anvandes som bjalklagsfyllning, har visat att dammexpositionen betydligt overstiger hygieniska gransvardet for kvartsdamm. Detta galler aven om bjalklagsfyllningen utgjorts av sand som tvattats och vindsiktats. Matningar som gjorts pa laggning av golv, dar man anvant krossat material (08mm) som renats fran de finaste fraktionerna och sedan behandlats med dammbindande medel, har daremot visat att en godtagbar dammsituation kan uppnas vid laggningsarbetet. Till 12 Diatomit som anvands som filtermaterial vid rening av vatten ar i regel flusskalcinerad, varvid den amorfa kiseldioxiden i utgangsmaterialet omvandlats till kristallin kiseldioxid i form av kristobalit. Andelen kristobalit i filtermaterialet uppgar ofta till ca 50%. Matningar har visat att vid rening av vatten vid badanlaggningar expositionen for kristobalit vid doseringsarbetet flerfaldigt overstiger det hygieniska gransvardet. Det finns emellertid sacktommare, med vilken sacken vid doseringen kan tommas genom spolning och som i mycket stor utstrackning eliminerar dammspridningen vid detta arbetsmoment. AFS 1992:16 10 Exempel pa filtermaterial som kan ersatta diatomit vid rening av vatten ar perlit (ett natriumkalium-aluminiumsilikat). Till 13 En effektiv metod for att hindra att damm sprids ar att anvanda ett punktutsugningssystem som arbetar med hog lufthastighet men litet luftflode. For att med litet luftflode fa hog effektivitet maste avsugningen koncentreras till ett litet omrade, mycket nara dammkallan. For att praktiskt arrangera detta arbetar man med sma kapor och klena ledningar. Sadana system finns bl.a. pa handhallna verktyg av olika slag sasom borrmaskiner, slipmaskiner, kapmaskiner, pneumatiska mejslar etc. Till borrmaskiner finns ett flertal avsugningsaggregat. De bygger pa principen att en sugkapa placeras over borrhalet. Kapan forbinds med en sugenhet, ofta tryckluftsdriven, via en bojlig slang. Genom anvandning av avsugningsaggregat kan vid bergborrning dammspridningen reduceras till 1 a 2 % av den dammspridning som uppstar vid borrning utan avsugningsaggregat. Avsugning kan ocksa ske vid borrkronan genom kanal i borrstalet. En annan metod att begransa dammspridningen vid borrning ar att tillsatta vatten genom borrstalet, s.k. vatborrning. Det ar en fordel om inkapsling kring maskin eller process ar sa utford, att den utan svarighet mojliggor tlllsyn och reparation. For att damm ej skall lacka ut fran springor och otatheter i maskin eller inkapsling behover lufthastigheten i oppningar i regel vara minst 1 m/s. Den kan dock behova vara hogre om det i inkapslingen forekommer luftstotar p.g.a. av maskin- eller materialrorelser (pumpeffekt). Det ar mycket viktigt att maskin och inkapsling undergar regelbundna kontroller vad avser tathet och undertryck. Befuktning i dammbegransande syfte ger, om den utfors pa ratt satt, en kraftig reducering av dammkoncentrationen. Undersokningar som gjorts vid krossverk har visat att en val utford befuktning kan sanka dammkoncentrationen till ca 1/10. Finandelen i dammet tenderar att oka, men totalt sett minskar det respirabla dammet andock hogst betydligt vid befuktning. Det ar viktigt att dysor som anvands vid befuktning ar av sadan typ som finfordelar vattnet i hog grad. Den basta effekten uppnas om dysorna ar riktade mot materialstrommen och omradet kring dysorna ar inkapat sa att vattendimman/dammet ej kan paverkas av luftrorelser utifran. I de fall dar man ej kan hindra att damm sprids fran maskin eller process, ar det viktigt att man kan begransa spridningen till ett sa litet omrade som mojligt. For att uppna detta kan en sughuv, sugspalt eller sugramp placeras sa nara dammkallan som mojligt. Effektiviteten okar om man samtidigt blaser luft mot sugoppningen med hjalp av sma luftstralar med hog hastighet, s.k. styrstralar. Med en lamplig kombination av blas och sug* kan fororeningar fangas in vid kallan och foras bort till sugoppningen. Luftstrommen verkar har dels som en rida som forhindrar att fororenad luft kommer ut i lokalen och dels som en ejektor. Genom sin ejektorverkan drar den med sig den fororenade luften mot utsugningsoppningen. For att klara dammkoncentrationer som kan forekomma behover tilluftsaggregat som anvands till hytt ha finfilter med minst 90 % avsvartningsgrad matt enligt svensk standard SMS 2289 (ASHRAE 52-68), i kombination med ett lampligt grundfilter. For att fylla kravet pa AFS 1992:16 11 tempererad tilluft ar det i regel nodvandigt att aggregat forses med temperaturreglerande utrustning (varme- och/eller kylaggregat). Med ett overtryck i hytten sakerstaller man att damm inte tranger in. Observera att vad som sags om hytt i kungorelsen AFS 1980:11 om atgarder mot luftfororeningar till forebyggande av ohalsa 3 d kan aven avse travershytt och hytt pa fordon eller maskin som anvands i dammande arbete. I samband med projektering av ny-, till- eller ombyggnad ar det viktigt att man sarskilt beaktar mojligheten att placera dammande arbetsoperationer skilt fran mindre dammande. Allmanna regler for arbetslokaler finns i Arbetarskyddsstyrelsens allmanna rad om lokaler m.m. (f.d. anvisningar nr 88). Till 14 Arbetsplats halls fri fran avfall och damm genom att stadning sker nar sa erfordras varje vecka ar ett minimikrav. Stadning blir mest effektiv om den sker efter pa forhand uppgjorda rutiner. Aven storrengoring kan behova utforas flera ganger per ar for att avlagsna damm pa maskiner, armaturer, ror o.d. Bestammelserna galler aven arbetsplatser av tillfallig karaktar t.ex. pa byggarbetsplatser. De preciserar for arbetsplatser dar kvartshaltigt material hanteras kravet i 6 i Arbetarskyddsstyrelsens foreskrifter om byggnads- och anlaggningsarbete (AFS 1986:3) pa regelbunden stadning. Till 15 Anordning for central dammsugning (eller likvardig utrustning) underlattar rengoring och medfor att senare hantering av damm kan ske pa ett betryggande satt. Tryckluftsblasning och torrsopning ar olampliga rengoringsmetoder, eftersom de virvlar upp och sprider damm. Om rengoring sker genom spolning, ar det viktigt att kontrollera att byggnadsmaterial, maskiner, elutrustning etc. har sadant utforande att spolning ar mojlig och riskfri. Rensning och rengoring av ventilationssystems franluftsdelar underlattas om de har rensluckor. Utvandig rengoring av ventilationskanaler underlattas om de forlaggs sa att de ar latt atkomliga for dammsugning eller tvattning. God belysning och lamplig fargsattning medfor att dammkallor lattare upptacks och att renhallningen underlattas. Aven pa tillfalliga arbetsplatser ar en god belysning viktig och kan astadkommas genom portabel belysningsutrustning. For att aterluft fran mobil dammsugare skall vara effektivt renad behover i regel anvandas filter med minst 99,97% avskiljningsgrad matt enligt testmetod DOP MIL*STD 282 eller motsvarande. Till 16 Enligt 2 kap. 7 arbetsmiljolagen aligger det arbetsgivaren att tillhandahalla personlig skyddsutrustning. Lampligt dammfilter for kvartshaltigt damm har beteckningen filterklass P3. Till 17 Med undersokning av luftforhallandena avses i forsta hand en bedomning av om det med hansyn till arbetets art och omfattning forekommer dammalstring i mer an obetydlig utstrackning. Om sa ar fallet och effektiva dammbekampande atgarder har vidtagits, behover AFS 1992:16 undersokningen omfatta bedomning av tathet hos inkapslingar, kapacitet hos avsug etc. Bedomningen kan aven behova kompletteras med matningar av olika slag. 12 Det ar i regel mojligt att utan expositionsmatning avgora, om det klart framgar att dammexpositionen inte overskrider de hygieniska gransvardena, endast om dammalstringen ar mycket lag. Oftast innebar detta en dammexposition i storleksordningen 1/10 av gransvardena. Exempel pa detta kan vara tandtekniska laboratorier, dar endast grammangder kvartshaltlgt material anvands vid varje forbrukningstillfalle, kemisk-teknisk industri, dar satsning sker i kapslat utrymme med utsug, samt vid vattenrening, dar det kvartshaltiga filtermaterialet tommes ur emballaget genom vattenspolning i slutet system. Tillfalliga arbetsplatser ar vanliga inom byggnads- och anlaggningsarbete. Till byggnadsarbete brukar raknas sadant arbete, som utfors i samband med uppforande eller andring av husbyggnad eller anlaggning eller som bestar i underhall, reparation eller rivning av husbyggnad eller anlaggning. I anlaggningsarbete ingar bl.a. brobyggnads-, vagbyggnads-, sparbyggnads-, rorlednings- och linjebyggnadsarbete. Arbetena ar har ofta kortvariga. Sadan tidigare matning, som enligt 17 andra stycket befriar arbetsgivaren fran att utfora expositionsmatning, behover inte ha utforts av arbetsgivaren sjalv. Det avgorande ar om anordningen kan anses ha anvants under likvardiga forhallanden. Till 18 Inom t.ex. byggnads- och anlaggningsverksamhet driver en arbetsgivare ofta flera kortvariga arbeten samtidigt eller pa olika platser efter varandra. Om arten och omfattningen av de olika arbetena inte skiljer sig fran varandra innebar 18 att expositionsmatning skall utforas inom sex manader fran det att arbetet paborjades aven om arbetet har kortare varaktighet pa varje enskild arbetsplats. Skyldigheten att utfora matning vid mobilt krossverk, mobil betongstation eller mobilt asfaltverk paverkas inte av att anlaggningen flyttas, dvs. forsta matning skall i likhet med vad som galler for stationar anlaggning utforas inom sex manader fran det att arbetet paborjats och darefter med de intervall som anges. Det kan vara lampligt, sarskilt i samband med den forsta matningen, att aven kartlagga olika fororeningskallors betydelse for uppkomst och spridning av damm for att darigenom erhalla ett mera fullstandigt underlag for forbattringsatgarder. Sadan kartlaggning kan astadkommas med hjalp av emissions- och imissionsmatningar (s.k. areamatningar). Denna typ av matning utfors lampligen med olika slag av direktvisande instrument. Det ar av stor vikt att funktionen av eliminationstekniska atgarder regelbundet kontrolleras och underhalls sa att en matning ger en representativ bild av normala forhallanden. Till 20 Kravet ar endast bestamning av halten respirabel kvarts. Det kan dock vara lampligt sarskilt da andelen kvarts i dammet ar lag att genom vagning av filtren fore och efter provtagningen aven ta reda pa den totala halten respirabelt damm i luften for jamforelse med hygieniska gransvardet for sadant damm. Matning utfors vid normal drift vilket innebar att arbete pagar pa normalt satt och i normal omfattning samt att ventilationen fungerar normalt. Betraffande matutrustning samt provtagnings- och analysforfarande hanvisas till Arbetsmiljoinstitutets metodrapport nr 1021. AFS 1992:16 Till 21 Det ena exemplaret av matrapporten ar avsett att insandas till Arbetarskyddsstyrelsen. 13 En sammanstallning over uppgifter som bor finnas med i en matrapport finns i en tabell i anslutning till styrelsens foreskrifter om yrkeshygieniska matningar (AFS 1988:3). Bestammelser om arbetsgivares skyldighet att underratta skyddsombud om forandringar av betydelse for skyddsforhallandena inom skyddsomradet samt om skyddsombuds ratt till information finns i 6 kap. 4 och 6 arbetsmiljolagen. Till 22 I Arbetsmiljoverkets foreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet finns regler och rad om arbetsmiljorelaterade medicinska kontroller. Har beskrivs nar och hur sadana kontroller skall eller bor anordnas, hur man hanterar resultaten av kontrollerna m.m. I fraga om arbete vid tillfallig arbetsplats medges enligt 17 andra stycket i vissa fall undantag fran kravet pa exponeringsmatning. Om exponeringen vid sadant arbete kan antas overskrida halva tillampliga hygieniska gransvardet ar det lampligt att frivillig medicinsk kontroll overvags. Till 23 23 ar upphavd genom AFS 2005:10. Till 24 24 ar upphavd genom AFS 2005:10. Till 25 25 ar upphavd genom AFS 2005:10. Till 26 26 ar upphavd genom AFS 2005:10. Till 28 28 ar upphavd genom AFS 2005:10. Till 29 29 ar upphavd genom AFS 2005:10. Till ikrafttradande AFS 1983:14, AFS 1983:22 och AFS 1990:2 om andring i kungorelsen om kvarts (AFS 1981:16) upphor att galla vid ikrafttradandet samtidigt med AFS 1981:16. Andra aktuella regler m.m. AFS 1992:16 14 Regler som ar tillampliga pa arbete med kvarts finns bl.a. i foljande kungorelser och allmanna rad fran Arbetarskyddsstyrelsen: Allmanna rad om lokaler m.m. f.d. anvisningar 88. AFS 1980:11 AFS 1985:17 AFS 1986:3 AFS 1986:14 AFS 1986:17 AFS 1987:16 AFS 1988:3 AFS 1990:13 AFS 1990:19 AFS 1992:1 Atgarder mot luftfororeningar till forebyggande av ohalsa Farliga amnen Byggnads- och anlaggningsarbete Sprangarbete Bergarbete Gjuterier Yrkeshygieniska matningar av luftfororeningar Hygieniska gransvarden Anlitande av minderariga i arbetslivet Personalutrymmen Ovrigt Svensk Standard, Luftfilter for ventilationsanlaggningar. Provning SMS 2289. Bestamning av kvarts i respirabelt damm, Arbetarskyddsstyrelsens rapport nr 1021 i metodserien, (tillhandahalls av Arbetsmiljoinstitutets forlagstjanst). AFS 1992:16 (TEXTENNEDANIBILD AVENBLANKETTITRYCKTA FORLAGAN) 15 Bilaga Forslag till resultatsammanstallning enligt 29 av medicinska undersokningar och kontroller enligt 23 och 25 SAMMANSTALLNING Datum Yrkesinspektionen i RESULTATSAMMANSTALLNING ENLIGT 29 AV UNDERSOKNINGAR OCH KONTROLLER ENLIGT 22 och 25 ____________________________________________ Personal vid (foretagets namn) under kvartalet 19 Antal undersokta/kontrollerade personer st Darav lakarundersokta (enl 23 ) st Undersokningsresultat: Tjanstbar i arbete som avses i 22 st Enligt 24 ej tjanstbar i arbete som avses i 22 st Anmarkningar Summa undersokta personer........................................... Foretagets namn Utdelningsadress (gata box, etc) Ortsadress (postnr och ortnamn) (Arbetsgivares namn eller dennes ombud (jfr kommentar till 28 )