Document wkVxey2KnD5ZEV1yrr40R6kE

1(33 2023-09-29 Teknikfretagens referens: Stina Andersson Ansvarig milj- och kemikaliefrgor Tel: +46 8 782 09 67 E-post: @teknikforetagen.se Teknikfretagen Teknikfretagens kommentarer om den freslagna begrnsningen av tillverkning, utslppande p marknaden och anvndning av PFAS-mnen Inledning Teknikfretagen fretrder svensk teknikindustri. Tillsammans str vra ca 4 400 medlemsfretag fr en tredjedel av Sveriges export. Gemensamt fr vra medlemsfretag r att de utvecklar varor och tjnster i vrldsklass och att nstan all frsljning sker i global konkurrens. Samtidigt som medlemsfretagen lser mnga av vr tids utmaningar skapar de tillvxt och vlstnd i Sverige. Sammanfattning Teknikfretagen stller sig bakom en stegvis utfasning av PFAS-mnen och fr att det ska kunna ske framgngsrikt behvs tillrcklig tid och en vl underbyggd process. En grundfrutsttning fr en generell PFAS-begrnsning r att begrnsningen r lagkonform och proportionerlig med hnsyn till ndamlet. Verksamhetsutvare inom olika industrisektorer behver kunna f dispens fr kritiska anvndningar dr milj- och hlsorisker r kontrollerade. Begrnsningen fr inte heller ventyra samhllskritiska funktioner, den grna omstllningen och uppsatta klimat- och miljml. En vlfungerande, hllbar och konkurrenskraftig EU-marknad behver skerstllas. En viktig aspekt r lika villkor och en god regelefterlevnad och effektiv tillmpning, hr krvs vgledning, vlfungerande marknadskontroll och rttssker tillmpning. Konsekvenserna fr industrin och samhllet r stora och det krvs omfattande konsekvensutredningar fr att skerstlla bsta milj- och samhllsnytta och fortsatt konkurrenskraft fr EUs industri. vergripande kommentarer Teknikfretagen vlkomnar att begrnsa anvndningen av PFAS-mnen under Reach-frordningen ("Reach")1. Det finns ett reellt behov av preventiva Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvrdering, godknnande och begrnsning av kemikalier (Reach), inrttande av en europeisk kemikaliemyndighet, ndring av direktiv 1999/45/EG och upphvande av rdets frordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens frordning (EG) nr 133 2 (33 riskminskningstgrder som tar sikte p att substituera eller fasa ut PFAS-mnen och anvndningar frn vrdekedjan fr att drigenom uppn mlen fr hllbar 233 3 (33 utveckling inom FN:s Agenda 2030, EU:s politiska agenda "den grna given"2 och den europeiska kemikaliestrategin fr hllbarhet . Fr att f till en framgngsrik utfasning av PFAS-mnen med hnsyn tagen till olika industrisektorer och vrdekedjor samt den grna omstllningen ser Teknikfretagen att underlaget behver kompletteras fr att sakligt motivera ett sdant omfattande och historiskt unikt begrnsningsfrslag. Med avstamp i nuvarande kemikalielagstiftning och de rttsliga begrnsningar som fljer av detta ser vi ett behov att frslaget revideras med beaktande av fljande: (i) Att riskutvrderingen och begrnsningen verensstmmer med villkoren i gllande 1488/94 samt rdets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 333 4 (33 lagstiftning och frfaranden i Reach samt de grundlggande rttsprinciperna om rttsskerhet och proportionalitet inom EU-rtten, och (ii) att PFAS-mnen och deras anvndningar i olika vrdekedjor och olika industrisektorer iterativt kartlggs, riskbedms och stts i relation till tekniskt genomfrbara alternativ fr att drefter lpande anpassa begrnsningen och dess villkor (t.ex. omfattning och vergngstider). Mot bakgrund av ovanstende behver begrnsningsfrslaget frenas med villkor som ger mjlighet fr verksamhetsutvare att f en generell dispens fr PFAS-mnen som sdant eller i blandningar eller i varor om det kan styrkas: (a) att anvndning sker under strikt kontrollerade frhllanden och under 433 5 (33 producentens ansvar (inbegripet emission till miljn och under avfallsfasen), (b) att det saknas tekniskt genomfrbara samt miljmssigt bttre alternativ fr den anvndning som avses, eller (c) att den avsedda anvndningen r ndvndig fr skerhet, skyddet av hlsa eller milj, eller att anvndningen r ndvndig fr samhllet enligt riktlinjer som tas fram enligt EU-kommissionens kemikaliestrategi. Den rttsliga och politiska kontexten De frslag som medlemsstaterna har lmnat in till Echa skiljer sig frn tidigare begrnsningsfrslag enligt Reach. Enligt artikel 69.4 i Reach ska frslag om 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG. 533 6 (33 begrsning avse mnen och anvndningar som utgr en okontrollerad hlsoeller miljrisk som behver hanteras inom unionen. Det nu aktuella frslaget avser en generell och omfattande begrnsning av samtliga PFAS-mnen (en mnesgrupp p ver 10000 hgfluorerade mnen med olika egenskaper) och anvndningar. Fr att motivera ett sdant generellt frbud som nu r freslaget behvs en omfattande riskbedmning av de anvndningar som omfattas av begrnsningen och hur den risken hanteras i varje specifik industrisektor och vrdekedja. Den dokumentation som har presenterats fr Echa uppfyller dock, enligt vr uppfattning, inte de krav som uppstlls i bilagan. Dokumentationen 633 7 (33 demonstrerar istllet bristerna i den kunskapsbas som finns kring PFAS-mnen och de enskilda mnenas vitt skilda anvndningsomrden i material och produkter som anvnds i olika delar av vrdekedjan inom olika industrisektorer. Frslaget tar heller inte hnsyn till enskilda PFAS-mnens ndvndighet fr samhllet (dvs essentialuses), eftersom det idag saknas faststllda harmoniserade kriterier fr en sdan bedmning. Vidare tar frslaget inte hnsyn till riskhanteringstgrder som vidtas av olika industrisektorer och vrdekedjor fr att kontrollera exponering, emission och belastning av hlsa och miljn i vrigt. 733 8 (33 Den nuvarande riskutredningen bygger p ett frenklat antagande att all anvndning av PFAS-mnen i tillverkningen av material och produkter inom alla industrisektorer utgr en oacceptabel och okontrollerad risk som krver gemenskapstgrder utan hnsyn till hur anvndningsriskerna kontrolleras i det enskilda fallet inom olika industrisektorer och vrdekedjor, (jfr. villkoren och informationskraven i artikel 69.4 och bilaga XV till Reach). Teknikfretagen anser drfr att det finns ett reellt behov av att identifiera vilka specifika anvndningar som utgr en oacceptabel risk och vilka produkter (inklusive material och komponenter) och anvndningsprocesser som r 2 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52019DC0640. 833 9 (33 vsentliga anvndningar eller kritiska fr samhllets funktioner i den mening som avses i EU-kommissionens kemikaliestrategi. Begrnsningsfrslagets pverkan p industrin Nedan fljer en versiktlig sammanstllning hur begrnsningsfrslaget i dess nuvarande lydelse pverkar industrin och samhllet i stort och varfr det krvs en frdjupad och holistisk analys av frslagets pverkan p enskilda industrisektorer och vrdekedjor. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52020DC0667. 933 10 (33 Komplexa vrdekedjor och produkter med stor milj- och samhllsnytta Vra medlemsfretag verkar inom mnga sektorer och tillhandahller material och produkter som r ndvndiga fr samhllet och den grna omstllningen. Varje industrisektorer (ssom tillverkning, life-science, livsmedel, transport, infrastruktur, frsvars- och skerhet, energi, IT och kommunikation, konsumentprodukter) innefattar lnga komplexa och globala vrdekedjor. En begrnsning av PFAS-mnen behver utformas fr specifika industrisektorer med hela vrdekedjan och den cirkulra ekonomin i fokus. 1033 11 (33 Nedan fljer ngra indikativa exempel p hur avsaknaden av sektorspecifik analys av vrdekedjor kan negativt pverka samhllet i stort och den grna omstllningen - Elektrifieringen och elsystemet: Kraftverfring - fr att mta efterfrgan p kad elektrifiering med hgsta tillfrlitlighet, skerhet och minsta mjliga miljpverkan - krver anvndning av PFAS-material pga. deras unika egenskaper. Ett frbud skulle negativt pverka hela omstllningen och utbyggnaden av elsystemet. - Utrustning fr hantering av emissioner: Det stlls idag hga krav p de tekniker och den utrustning som anvnds fr att minska koldioxidutslpp och utslpp av miljfarliga mnen ssom flyktiga organiska mnen 1133 12 (33 (VOC), PFAS-mnen, och tungmetaller.s Avskiljningstekniker och utrustning som anvnds fr dessa ndaml krver anvndning av specifika kemikalier och metaller med extrema egenskaper ssom mnet monoetanolamin (MEA) som anvnds fr avskiljning av koldioxid frn gasstrmmar. Fr att avskiljningsutrustningen och komponenter (t.ex. packningar, ttningar, ventiler) ska klara av de extrema kemiska pfrestningarna frn dessa processer finns det idag inga andra tekniska alternativ att tillg n PFAS-mnen. - Elektronik och digitalisering: PFAS-mnen anvnds idag inom elektroniksektorn fr dess dielektriska och mekaniska egenskaper. Exempelvis anvnds kretskort av teflon, isolerade kablar och hylsor i vissa centrala applikationer inom t.ex. telekommunikation och flyg- och 1233 13 (33 skerhetsindustrin fr att minimera strningssignaler, minska energifrbrukningen, ntning, sprickor och ka livslngden p produkterna. Det finns idag inga tekniskt tillgngliga alternativ, varfr en framtida begrnsning negativt skulle pverka Europas ambitioner inom digitalisering, utbyggnad av hghastighetsntverk och omstllningen till ett fossilfritt samhlle. - Produktionsbortfall och kad resurstgng: PFAS-mnen har multifunktionella egenskaper och ersttning kan leda till smre kvalitetsmssiga material (membran, ttningar, packningar, smrjmedel etc.), vilket kar risken fr strre maskinbelastning. Detta kan innebra produktionsbortfall, kat underhll, kad energi- och resurstgng, samt frkortad livslngd. 1333 14 (33 Det finns ven mnga andra exempel p material, komponenter och utrustning som innehller PFAS-mnen dr det saknas alternativ och som r ndvndiga fr att skerstlla tillfrlitliga och skra produktionsprocesser. Produktutveckling och omstllning krver tid Att fasa ut onskade mnen och hitta alternativ och samtidigt skerstlla bsta mjliga tekniska lsningar, skerhet, hlso- och miljnytta, m.m. innebr ett komplicerat produktutvecklingsarbete dr det krvs betydande kompetens, resurser och framfrallt utvecklingstid. Att validera, certifiera och f globalt erknnande av nya tekniker inom olika sektorer krver mycket tid, resurser och s Se bl.a. BAT-slutsatser fr olika industriemissioner enligt IED-direktiv 2010/75/EU, 1433 15 (33 tekniskt/vetenskapligt underlag (jmf OECDs och ECVAMs frfaranden fr validering av testmetoder och tekniker). Dessutom finns det omfattande reglering inom mnga ektorer som hnvisar till befintliga nationella, europeiska eller internationella standarder och certifieringar, vilka i sig frutstter material och komponenter med liknande tekniska egenskaper som PFAS. Fr att kunna erstta PFAS-mnen med alternativa mnen kommer det allts att krvas revideringar av standarder och certifieringsprocesser. Det finns exempel inom mnga olika sektorer dr utbyte av mnen, komponenter eller utrustning i processer och produkter kommer att https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference. 1533 16 (33 kunna innebra krav p omfattande skerhetsanalyser och omcertifiering. Detta kan ka komplexiteten nr det gller att implementera nya alternativ, srskilt om det inte finns en global samstmmighet om att revidera standarder som strcker sig ver hela vrdekedjan. Sammanfattningsvis har olika sektorer och branscher olika frutsttningar fr utfasning av PFAS-mnen frn vrdekedjan med hnsyn till interna innovationsprocesser i hela vrdekedjan och framtagning av information som behvs dels fr att vetenskapligt/tekniskt styrka skyddet fr skerhet, hlsa och milj, dels fr att kvalificera och validera (inkl. certifiera) de nya alternativen. 1633 17 (33 Bilden nedan visar olika faser i utvecklingsprocessen fr framtagning av PFAS-fria alternativ inom vrdekedjan. Det r viktigt att notera att varje steg i processen kan ta flera r att slutfra och att ytterligare tid kan behvas fr att f frndringen accepterad av branschen, reglerande organ och myndigheter samt marknaden i vrigt. 1733 18 (33 1833 19 (33 Standardisering utgr ett centralt redskap fr att frmja en vlfungerande samhllsekonomi som r prglad av skerhet, prestanda, kvalitet, hllbarhet och effektiv nyttjande av resurser. Den grundlggande tanken bakom standardisering r att p ett samhllsekonomiskt frdelaktigt stt faststlla kravniver fr varor, tjnster och processer i syfte att skerstlla god prestanda, hg skerhet och bidra till en ekonomisk, ekologisk och socialt hllbar utveckling. Ett generellt frbud av all anvndning av PFAS-mnen utan en noggrann bedmning av hur det pverkar befintliga standarder och certifieringsprocesser, 1933 20 (33 kan ge upphov till tekniska utmaningar som pverkar bde de skyddsgarantier som dessa standarder erbjuder och samhllsutvecklingen i stort. Det r sledes viktigt att tid och resurser avstts fr att noggrant g igenom och granska befintliga standarder fr att skerstlla att skerhets- och kvalitetskraven r uppfyllda och att den freslagna begrnsningen inte str i konflikt med regulatoriska krav och heller inte ventyrar den skyddsnive som marknaden och lagstiftningen har faststllt. De skerhetsrisker som uppstr mste beaktas i varje enskilt fall fr att undvika skador och onskade risker fr person och egendom. 2033 21 (33 Helhetstnk fr att skerstlla den cirkulra ekonomin och skyddsnivn fr hlsa och milj lngs med hela vrdekedjan Mnga fretag r involverade i produktion av avancerad teknologi och hgkvalitativa produkter. Ett helhetsperspektiv r avgrande nr begrnsningen utformas, eftersom mnga av dessa produkter bidrar till resurseffektivitet, minskad miljpverkan och en skrare arbetsmilj. Det r kritiskt att skerstlla cirkularitet och skydd fr hlsa och milj ver hela vrdekedjan fr att uppn maximal milj- och klimatnytta. Det aktuella frslaget riskerar att leda till kortare livslngd och nedsatt prestanda hos mnga produkter, vilket i sin tur kan resultera i kad energi- och resursfrbrukning samt kade avfallsmngder. 2133 22 (33 Om inte de potentiella konsekvenserna fr varje specifik bransch r noggrant genomtnkta, finns det en ptaglig risk fr brist av rmaterial och insatsvaror inom olika industri- och branschsektorer, vilket kan frsena vergngen till mer hllbara teknologier och pverka negativt uppfyllandet av milj- och klimatml. Detta beror p att det ekonomiskt och praktiskt sett kan bli ohllbart att fortstta tillverka produkter som kommer att frbjudas i framtiden. Det r inte heller garanterat att det ens r mjligt att tillverka alternativa produkter med samma eller bttre prestanda ur ett miljperspektiv. En direkt konsekvens av detta r risk fr brist p ndvndiga rmaterial och insatsvaror fr kritiska anvndningar 2233 23 (33 och sektorer dr det stlls hga skerhetskrav, exempelvis flygindustrin och energifrsrjningen. Det r drmed av yttersta vikt att skra en kontinuerlig tillgng till rmaterial och insatsvaror (inklusive reservdelar) fr att mjliggra reparation, uppgradering och teranvndning av produkter. I de flesta fall kan inte PFAS-fria alternativ anvndas utan att omdesigna produkten, eftersom de vergripande egenskaperna hos produkten i allmnhet och komponenten i synnerhet ndras. Att infra en begrnsning utan mjlighet till lmpligt undantag fr rmaterial och insatsvaror (inklusive reservdelar) skulle resultera i att produkter som redan anvnts eller som har slppts ut p marknaden fre begrnsningen inte lngre 2333 24 (33 kan underhllas, repareras eller teranvndas (jfr. erfarenheterna frn 2433 25 (33 RoHS 1 (1)11)1(2)12) avseende s.k. "legacyspare parts"). Detta skulle motverka unionens uppsatta ml om att frmja kad cirkularitet och avfallsminimering. Handel och konkurrenskraft Teknikfretagen ser en risk att innovation och teknikutveckling fr bttre frutsttningar utanfr Europa, vilket leder till att nyinvesteringar flyttar utanfr Europa. Europeisk industri riskerar drmed att hamna p efterklken nr det gller teknologisk utveckling fr vissa produkter och viktiga tillmpningar som kommer att vara tillgngliga i resten av vrlden. 2533 26 (33 EU har varit en fregngare inom mnga teknologier som r avgrande fr den grna omstllningen. Om prestandan och plitligheten fr dessa frsmras, skulle detta inte bara pverka negativt den europeiska tillvxten och sysselsttningen, utan det skulle ven ha negativa konsekvenser fr den globala grna omstllningen. Tillsyn och marknadskontroll En effektiv marknadskontroll utgr grundfrutsttningen fr att skerstlla att lagar tillmpas korrekt och rttsskert samt fr att upprtthlla likvrdiga villkor 1 (1)11)1(2)12) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex%3A32011L0065 2633 27 (33 och regelefterlevnad. Marknadskontrollen behver utkas, srskilt vid de yttre grnserna men ven inom EU. Tillsynen av begrnsningen behver tas i beaktande tidigt i processen nr begrnsningen utformas. Det r viktigt att Echa och nationella tillsynsmyndigheter har kompetens och resurser, samt att det finns harmoniserade och validerade metoder och standarder fr analys och testning av material och varor. De testmetoder och mtinstrument som ska tillmpas mste vara rttsskra, validerade och ha en adekvat niv av specificitet, prestanda och repeterbarhet fr att minska risken fr sknsmssiga bedmningar vid tillsyn. 2733 28 (33 Slutsatser och rekommendationer Sammanfattningsvis konstaterar Teknikfretagen fljande: Teknikfretagen stller sig bakom en stegvis utfasning av PFAS och fr att det ska kunna ske framgngsrikt behvs tillrcklig tid och en vl underbyggd process. Skliga omstllningstider fr substitution, produktutveckling och i mnga fall ven innovation krvs fr en framgngsrik utfasning. Vi vlkomnar en stegvis utfasning fr att s snabbt som mjligt fasa ut PFAS-mnen dr tekniskt genomfrbara alternativ redan finns, kombinerat med krav p att aktivt jobba fr utfasning inom vriga sektorer. 2833 29 (33 En lagkonform och proportionerlig PFAS-begrnsning med hnsyn till ndamlet. Fr att uppn en framgngsrik utfasning av PFAS-mnen behver begrnsningen frenas med villkor (t.ex. omfattning och vergngstider) som ger mjlighet fr verksamhetsutvare att f en generell dispens fr PFAS-mnen som sdana eller i blandningar om det kan styrkas: (a) att anvndning sker under strikt kontrollerade frhllanden och under producentens ansvar (inbegripet emission till miljn och under avfallsfasen), (b) att det saknas tekniskt genomfrbara samt miljmssigt bttre 2933 30 (33 alternativ fr den anvndning som avses, eller (c) att det avsedda anvndningen r ndvndig fr skerhet, skyddet av hlsa eller milj, eller att anvndningen r ndvndig fr samhllet enligt riktlinjer som tas fram enligt EU-kommissionens kemikaliestrategi. Skerstlla att alla kritiska anvndningsomrden som omfattas av frbud eller begrnsningar har objektivt och sakligt genomlysts i hela vrdekedjan enligt faststllda harmoniserade bedmningskriterier (jfr konceptet "essentialuse"). Anvndning av PFAS-mnen i tillverkningsledet mste frbli mjlig s lnge det inte finns fullskalig tillgng p tekniskt samt miljmssigt bttre alternativ. 3033 31 (33 Konsekvenserna fr samhllet och industrin r stora och det krvs omfattande genomgng av varje industrisektor och vrdekedja fr att skerstlla kritiska samhllsfunktioner och den grna omstllningen Begrnsningen av PFAS-mnen och dess unika egenskaper mste noga vgas mot behovet av att upprtthlla samhllskritiska funktioner och frmja den grna omstllningen. Att frmja en cirkulr ekonomi r avgrande fr att n vra milj- och klimatml och behver tas i beaktande nr begrnsningen utformas. 3133 32 (33 Begrnsningsfrslaget mste ven ta hnsyn till nationella, europeiska eller globala skerhetskrav och standarder. Det behver ocks vgas mot de risker det innebr om produkter (inklusive material och komponenter) inte uppfyller samma krav p kvalitet och prestanda. En vlfungerande, hllbar och konkurrenskraftig EU-marknad behver skerstllas. De testmetoder och mtinstrument som ska tillmpas mste vara rttsskra, validerade och ha en adekvat niv av specificitet, prestanda och 3233 33 (33 repeterbarhet fr att minska risken fr sknsmssiga bedmningar vid tillsyn. Fr att skerstlla lika villkor och en god regelefterlevnad och effektiv tillmpning krvs en vlfungerande marknadskontroll och rttssker tillmpning. Teknikfretagen ser en risk att innovation och teknikutveckling frflyttas utanfr Europa vilket skulle ha negativa konsekvenser fr den globala grna omstllningen. 3333