Document G4RxgyMm1EvJERr04rdwmBBY

PM 2022 Dnr nr 2021/04303 Vetenskapligt underlag fr PFAS i dricksvatten _______________ Denna titel kan laddas ner frn: Livsmedelsverkets publikationer Citera grna Livsmedelsverkets texter, men glm inte att uppge kllan. Bilder, fotografier och illustrationer r skyddade av upphovsrtten. Det innebr att du mste ha upphovsmannens tillstnd att anvnda dem. Livsmedelsverket, 2022. Frfattare: Irina Gyllenhammar, Emelie Lindfeldt och Emma Halldin Ankarberg Rekommenderad citering: Livsmedelsverket. Gyllenhammar I, Lindfeldt E, Ankarberg EH. 2022. Vetenskapligt underlag fr PFAS i dricksvatten. Livsmedelsverkets PM. Uppsala. ISSN 11047089 Omslag: Livsmedelsverket Frord Detta PM utgr ett vetenskapligt underlag om riskvrdering av PFAS i dricksvatten. Underlaget har tagits fram p bestllning av Sandra Strandh SV/SL (Dnr 2021/04303) och kommer att ligga till grund fr framtagandet av ett nationellt grnsvrde fr PFAS i dricksvatten. Underlaget r uppdelat i faroidentifiering, farokarakterisering, exponeringsuppskattning och riskkarakterisering, dr de specifika frgestllningarna besvaras. Ansvariga fr underlagets innehll r Irina Gyllenhammar, Emelie Lindfeldt och Emma Halldin Ankarberg p Risk- och nyttovrderingsavdelningen. Underlaget har granskats av Salomon Sand och Kettil Svensson, RN/TO. Per Bergman, avdelningschef p Risk- och nyttovrderingsavdelningen Februari 2022 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 3 4 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Innehll Frord ......................................................................................................................................... 3 Sammanfattning ......................................................................................................................... 6 Bakgrund .................................................................................................................................... 7 Specifika frgor som ska besvaras .......................................................................................... 8 Frga ................................................................................................................................... 8 Data och metod.......................................................................................................................... 9 Data och datakllor................................................................................................................. 9 Avgrnsningar ..................................................................................................................... 9 Faroidentifiering....................................................................................................................... 10 Farokarakterisering .................................................................................................................. 12 Toxikokinetik......................................................................................................................... 12 Effekter p djur ..................................................................................................................... 12 Effekter p mnniska ............................................................................................................ 12 Hlsobaserat tolerabelt intag ............................................................................................... 13 Exponeringsuppskattning......................................................................................................... 15 Halter i Livsmedel ................................................................................................................. 15 Intag frn mat ....................................................................................................................... 16 Halter i den svenska befolkningen ....................................................................................... 19 Exponering fr PFAS4 i frhllande till total PFAS .............................................................. 21 Riskkarakterisering ................................................................................................................... 22 Andel som verskrider TVI utifrn intag frn mat................................................................ 22 Berkning av riktvrden fr PFAS i dricksvatten .................................................................. 23 Specifika frgor ..................................................................................................................... 25 Referenser ................................................................................................................................ 27 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 5 Sammanfattning Per- och polyfluorerade mnen (PFAS) r samlingsnamnet fr en stor grupp av syntetiskt framstllda mnen med mnga anvndningsomrden. PFAS finns spridda i miljn och mnniskor exponeras frmst via livsmedel inklusive dricksvatten. Hga halter av PFAS har uppmtts i dricksvatten vid vissa platser i Sverige efter kontaminering frn brandskum och Livsmedelsverket har sedan 2014 en tgrdsgrns fr ett antal PFAS i dricksvatten. Den Europeiska livsmedelsskerhetsmyndigheten (Efsa) har publicerat en ny riskvrdering av PFAS (2020) och tagit fram ett tolerabelt veckointag (TVI) fr fyra PFAS-mnen (PFAS-4), berknat utifrn den knsligaste effekten p immunfrsvaret hos sm barn exponerade under foster- och amningsperioden. Inom EU har ett nytt dricksvattendirektiv tagits fram dr grnsvrden fr PFAS nu ska implementeras i svensk lagstiftning. Denna rapport r ett vetenskapligt underlag fr PFAS i dricksvatten dr olika riktvrden fr PFAS i dricksvatten har berknats utifrn Efsas TVI fr PFAS-4. De intagsberkningar fr kosten som har gjorts utifrn halter av PFAS i Matkorgen frn 2015 och konsumtionsdata frn barn och vuxna visar att medianintaget av PFAS-4 r ungefr hlften av TVI fr vuxna. Fr barn r intaget av PFAS-4 hgre n fr vuxna. De riktvrden som berknats fr PFAS-4 i dricksvatten i denna rapport r mycket lgre jmfrt med den Svenska tgrdsgrnsen fr 11 PFAS och direktivets grnsvrde fr 20 PFAS. De specifika frgor som stllts till RN har besvarats i slutet av rapporten. 6 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Bakgrund I det nya dricksvattendirektivet 2020/2184 finns parametervrden fr PFAS med. Parametervrdet p 100 ng/L omfattar 20 olika PFAS-mnen. I Sverige har vi i dagslget en rekommenderad tgrdsgrns p 90 ng/L fr 11 olika PFAS-mnen (PFAS-11). I dricksvattendirektivet ingr alla mnen frn svenska tgrdsgrnsen frutom ett mne (6:2 FTS). Fr fullstndiga namn fr de olika PFAS-mnen som nmns i denna rapport se tabell 1. I frhandlingarna kring dricksvattendirektivet har Sverige och ngra andra medlemsstater frn start arbetat fr ett s lgt grnsvrde som mjligt nr det gller PFAS, och att hnsyn ska tas till Efsas senaste riskvrdering. I september 2020 publicerade Efsa ett utltande gllande fyra olika PFAS-mnen (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS) och hur mycket en konsument kan exponeras fr varje vecka hela livet utan risk fr hlsan. I frhandlingarna kring dricksvattendirektivet har dock ingen hnsyn tagits till Efsas arbete. Att direktivet inte tar hnsyn till detta ger fljdeffekter p den nuvarande svenska tgrdsgrnsen (som r anpassad efter Efsas tidigare hlsobaserade riktvrde fr PFOS), som i dagslget skulle behva utvrderas i frhllande till den nya riskvrderingen. I den kartlggning som Livsmedelsverket genomfrt under 2020-2021, gllande halter av PFAS i r- och dricksvatten, framkom att vissa vattenverk har analyserat fler PFAS n de som ingr i PFAS-11. Nr det gller till exempel PFOSA har halter kunnat detekteras i dricksvatten hos flera vattenverk varfr det kan finnas anledning att inkludera ven detta mne bland de som ska ing i grnsvrdet fr PFAS i Sverige. Sverige r ett fregngsland i PFAS-frgan och det finns en stor efterfrgan frn andra myndigheter, organisationer och fretag att Livsmedelsverket agerar kring den nya riskvrdering som Efsa publicerat. Baserat p Efsas utltande r det svrt att anse att ett dricksvatten som innehller 100 ng PFAS/L r skert. Det finns drfr all anledning att se ver mjligheten att implementera ett nationellt grnsvrde fr PFAS nr dricksvattendirektivet ska infrlivas i svenska freskrifter fr att se till att grnsvrdet r anpassat efter Efsas riskvrdering samt efter svenska frhllanden. LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 7 Specifika frgor som ska besvaras Frga 1: Hur stort utrymme finns det fr PFAS-22 i dricksvatten om hnsyn tas till exponering frn andra livsmedel. (Berknas i ett frsta steg utifrn Matkorgen 2015). Frga 2: Vilken halt PFAS i dricksvatten kan vara acceptabel att f i sig under en livstid fr alla ldersgrupper? I begreppet "PFAS" br d 22 olika mnen rknas in - dricksvattendirektivets 20 mnen samt 6:2 FTS och PFOSA. Frga 3: Om motsvarande halt skulle berknas fr PFAS-4 (enligt Efsas riskvrdering: PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS), vad skulle detta bli? Frga 4: Behvs det eller gr det att anvnda en motsvarande allokeringsfaktor (10 eller 20%) som gjordes tidigare? Var hamnar man d? Frga 5: Anser UV/RN att det r relevant att vervga mer n ett grnsvrde fr PFAS i dricksvatten, t.ex. ett fr PFAS-22 och ett fr PFAS-4? Med vilken motivering? 8 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Data och metod Data och datakllor I fljande riskvrdering har intagsberkningar gjorts utifrn haltdata fr PFAS frn Matkorgen 2015 och konsumtionsdata frn Livsmedelsverkets nationella matvaneunderskningar, Riksmaten barn 2003 och Riksmaten vuxna 2010-2011. Fr konsumtionsdata av dricksvatten fr olika ldersgrupper har Efsas standardvrden anvnts (Efsa, 2017). Fr berkningar av medelvikter fr olika ldersgrupper har data frn Riksmaten anvnts (Livsmedelsverket, 2003; Livsmedelsverket 2012; Livsmedelsverket, 2018). Berkningar av riktvrden fr PFAS i dricksvatten har gjorts utifrn Efsas TVI fr fyra PFASmnen (PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS) (Efsa, 2020). Avgrnsningar De avgrnsningar som finns i rapporten r att berkningarna av exponeringen fr PFAS enbart r gjorda utifrn intag frn kosten. De intagsberkningar som har gjorts har ocks enbart kunnat gras p konsumenter inom de ldersgrupper dr Livsmedelsverket har konsumtionsdata samt associerade data p vikt och kn. D det saknas haltdata fr fljande PFAS (som ingr i PFAS-22), PFPS, PFHpS, PFNS, PFUnDS, PFDoDs, PFTrDS och 6:2 FTS, i Matkorgen 2015, har intagsberkningarna begrnsats till 15 PFAS av PFAS-22 i exponeringsuppskattningen. Haltdata frn matkorgen r indelad i stora livsmedelsgrupper och r snart sju r gamla. Nyare haltdata och mer specifika halter fr olika sorters fisk, som innehller hgst halter av PFAS, skulle frbttra intagsberkningarna. LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 9 Faroidentifiering PFAS r ett samlingsnamn fr en stor grupp industriellt framstllda mnen. Det finns idag ver 4700 olika PFAS-mnen (OECD, 2018) som har mnga anvndningsomrden p grund av deras unika egenskaper av att vara bde vatten- och fettavvisande samt att de tl hga temperaturer. PFAS anvnds till exempel i impregneringsmedel i textilier och heltckningsmattor, i papper och kartong till matfrpackningar, i stekpannor, rengringsmedel och brandskum. PFAS anvnds ocks i kemi-, verkstads- och elektronikindustrin. Gemensamt fr PFAS-mnen r att de innehller en kolkedja dr vteatomerna helt eller delvis r utbytta mot fluoratomer. Den starka bindningen mellan kol och fluor gr att PFAS-mnen r mycket persistenta i miljn. PFAS delas in i perfluorerade mnen, som har alla vteatomer utbytta mot fluor, och polyfluorerade mnen dr bde fluor och vteatomer frekommer. Den mest knda PFAS-gruppen kallas perfluoralkylsyror (PFAA) som bestr av en fluorerad kolkedja av olika lngd och en hydrofil funktionell grupp. Dessa mnen bryts inte ner alls i naturen och mnga polyfluorerade mnen bryts i sin tur ner till PFAA. Vissa PFAS kan bioackumuleras i nringskedjan. P grund av den stora volymproduktionen, breda anvndningen och persistensen hos PFAS r de idag vitt spridda i miljn och innebr ett globalt problem. Fljaktligen exponeras mnniskor via mat, dricksvatten, damm, luft och anvndningen av produkter som innehller PFAS. Sedan 2008 r det inom EU frbjudet, med vissa undantag, att anvnda PFOS och mnen som kan brytas ner till PFOS i kemiska produkter och varor. P liknande stt r ocks PFOA och mnen som kan brytas ner till PFOA frbjudet inom EU sedan 2020. Fr ytterligare ett antal PFAS (PFAA med kedjelngd C9-C14 och relaterade mnen) trder en begrnsning inom EUs kemikalielagstiftning (Reach-frordningen) i kraft i februari 2023. Studier av den europeiska befolkningen har visat att koncentrationerna i serum/plasma av PFOS, PFOA och i vissa studier ven PFHxS minskat efter r 2000, medan koncentrationerna av PFNA, PFDA och PFUnDA har kat (Efsa, 2020). Fr vriga PFAS r trenderna mer oklara. Detta stmmer verens med Livsmedelsverkets studier av frstfderskor frn Uppsala som ocks visat minskande trender fr PFOA och PFOS i serum med 5 respektive 8 % per r under perioden 1996-2017. Fr PFNA, PFDA och PFUnDA sgs bland frstfderskor frn Uppsala en kande trend, dock ser halterna ut att ha ntt en plat och eventuellt brjat minska p senare r (Miaz et al. 2020). Intaget per capita frn mat visade p en minskande trend p 5 till 20 % per r fr PFHxA, PFOS och PFOSA mellan ren 1999-2015 i Matkorgen 2015 (Livsmedelsverket, 2017). 10 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Sverige har sedan 2014 en tgrdsgrns fr PFAS i dricksvatten baserat p Efsas tidigare riskvrdering av PFOS (Efsa, 2008) men efter den kraftiga snkningen av det hlsobaserade riktvrdet i Efsas senaste riskvrdering (Efsa, 2020) ska nu tgrdsgrnsen fr PFAS i dricksvatten ses ver. I tabell 1 finns namn p de PFAS som ingr i EUs nya dricksvattendirektiv samt tv ytterligare mnen som detekteras i svenskt dricksvatten. Tabell 1a. PFASmnen som r inkluderade i EUs nya dricksvattendirektiv begreppet PFAS22. mne Perfluorbutansyra Perfluorpentansyra Perfluorhexansyra Perfluorheptansyra Perfluoroktansyra Perfluornonansyra Perfluordekansyra Perfluorundekansyra Perfluordodekansyra Perfluortridekansyra Perfluorbutansulfonsyra Perfluorpentansulfonsyra Perfluorhexansulfonsyra Perfluorheptansulfonsyra Perfluoroktansulfonsyra Perfluornonansulfonsyra Perfluordekansulfonsyra Perfluorundekansulfonsyra Perfluordodekansulfonsyra Perfluortridekansulfonsyra Akronym PFBA PFPA PFHxA PFHpA PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFBS PFPS PFHxS PFHpS PFOS PFNS PFDS PFUnDS PFDoDS PFTrDS Tabell 1b. PFAS som ingr i SLVs tgrdsgrns men ej i dricksvattendirektivet mne Fluortelomersulfonsyra Akronym 6:2 FTS Tabell 1c. PFAS som detekterats i dricksvatten enligt SLVs kartlggning mne Perfluoroktansulfonamid Akronym PFOSA LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 11 Farokarakterisering Toxikokinetik PFAS absorberas ltt via mag-tarmkanalen och distribueras ut i plasma och andra delar av kroppen. De utsndras bde via urin och galla och vissa PFAS ansamlas i levern. PFAA metaboliseras inte i kroppen men s kallade prekursorer, som till exempel 6:2 FTS, biotransformeras till flera metaboliter, inklusive PFAA. Hur PFAS utsndras och hur halveringstiden varierar beror p fluoreringsgrad, kedjelngd och den funktionella gruppen. Halveringstiden fr kortkedjiga PFAA (som PFBA, PFBS och PFHxA) har uppskattats vara frn ngra dagar till ungefr en mnad, medan den fr de lngkedjiga (som PFOA, PFNA, PFDA, PFHxS och PFOS) kan vara flera r (Efsa, 2020). Studier frn dricksvattenkonsumenter i Ronneby har ocks visat att det finns stora individuella variationer i halveringstider fr PFOA, PFHxS och PFOS (Li et al. 2018). PFAS kan verfras till fostret via placentan och senare till barnet via brstmjlken (Efsa, 2020). Effekter p djur Exponering fr PFAS har i djurstudier p gnagare visat sig kunna pverka bde vuxna djur och avkomman som exponerats under drktighets- eller diperioden. De knsligaste effekterna som identifierats r pverkan p utvecklingen av brstkrteln, frndrad levervikt samt pverkan p immunsystemet och hjrnans utveckling. ven hanliga reproduktionsorgan samt kns- och skldkrtelhormoner kan pverkas (Efsa, 2020). Effekter p mnniska Det r framfrallt PFOA och PFOS som har underskts i olika studier och den knsligaste effekten som observerats p mnniskor i epidemiologiska studier r pverkan p immunsystemet. Fr andra PFAS r sambandet svagare. PFAS-exponering har visat sig ha samband med ett lgre antikroppssvar efter vaccination mot bland annat difteri och stelkramp hos barn (Efsa, 2020). Studier har ocks visat p samband mellan halter av PFAS i blod och kade niver av kolesterol, kade niver av ett leverenzym (ALAT, alaninaminotransferas), samt lgre fdelsevikt hos barn efter att mamman exponerats fr PFAS. Epidemiologiska studier ger otillrckliga bevis fr samband mellan exponering fr PFAS- och till exempel utveckling av centrala nervsystemet, tillvxt, beteende, neuropsykiatri, kognition eller skldkrtelfunktion. Epidemiologiska studier ger inte heller tillrckliga bevis fr 12 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 samband mellan exponering fr PFAS och frndringar i njurfunktion eller osteoporos (Efsa, 2020). Redan i den frsta preliminra utvrderingen frn 2018 drog Efsa slutsatsen att epidemiologiska studier ger otillrckligt std fr karcinogenicitet av PFOS och PFOA hos mnniskor (Efsa, 2018). Studier p befolkningen i Ronneby som fram till 2013 exponerats fr hga halter av PFAS via dricksvattnet, har hittills visat p samband mellan PFAS-exponering och kad risk fr polycystiskt ovariesyndrom (Hammarstrand et al. 2021), kad kolesterolhalt i blodet (Li et al. 2020), pverkan p frmgan att amma hos frstfderskor (Nielsen et al. 2021) samt en mttligt kad risk fr njurcancer (Li et al. 2022). En studie av covid-19 visade att boende i Ronneby hade 19 % fler fall n frvntat under perioden mars 2020 till mars 2021, men att det inte gr att sga om PFAS-exponering ligger bakom skillnaden mellan de kommuner som jmfrdes, bara att det fanns en skillnad (Nielsen och Jud, 2021). Samtidigt har inga samband setts fr havandeskapsfrgiftning (Martinsson et al. 2019), kad risk fr inflammatorisk tarmsjukdom (Xu et al. 2020), pverkan p skldkrteln (Andersson et al. 2019, Li et al. 2021) och inte heller en kad risk fr cancer totalt sett (Li et al. 2022). Mnga studier om PFAS pgr fr tillfllet i Ronneby, till exempel undersks samband mellan PFAS-exponering och antikroppssvar efter vaccination (pfas.blogg.lu.se). Hlsobaserat tolerabelt intag Efsa har tagit fram ett tolerabelt veckointag (TVI) fr fyra PFAS-mnen, PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS (PFAS-4), p 4,4 ng/kg kroppsvikt/vecka (Efsa, 2020). Detta motsvarar ett tolerabelt dagligt intag (TDI) p 0,63 ng/kg kroppsvikt/dag. Efsa har beslutat att stta TVI utifrn summan av PFAS-4 eftersom dessa mnen har liknande effekter hos djur, likartad toxikokinetik och frekommer i hgst halter i mnniskors blod. Efsa valde ocks att uttrycka det hlsobaserade riktvrdet p veckobasis d dessa mnen inte kan anses vara akut toxiska vid dessa exponeringsniver. I riskvrderingen utgr Efsa frn att alla PFAS i PFAS-4 r lika toxiska och att PFOA/PFNA samt PFHxS/PFOS har samma toxikokinetik, till exempel halveringstider, i kroppen. TVI baseras p sambanden mellan halter av PFAS-4 i serum hos 1ringar och snkt antikroppssvar i serum efter vaccination. D PFAS lagras i kroppen och frs ver till foster via mamman och till spdbarn via amning r de halter som finns i barnets blod vid 1 rs lder beroende av mammans exponering innan och under graviditet samt under amningsperioden. En benchmarkdos (serumhalt) som motsvarar en snkning av vaccinationssvar med 10 % hos 1-ringar berknades till 17,5 ng PFAS-4/mL serum hos barnen. Genom PBPK-modellering (fysiologiskt baserad farmakokinetisk modellering) berknade Efsa en serumhalt hos mammor p 6,9 ng PFAS-4/mL, som inte innebr att PFAS-4 verfrs till foster och ammande barn i LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 13 sdan utstrckning att de 1-riga barnen riskerar att f en serumhalt ver 17,5 ng PFAS-4/mL. Genom ytterligare modellering har TVI berknats utifrn en livslng exponering och dr en 35-rig kvinna inte ska verskrida serumnivn av 6,9 ng PFAS-4/mL. Ett verskridande av TVI under foster- och amningsperioden r inrknat i modellen och TVI r drfr inte relevant att anvndas fr spdbarn (Efsa, 2020). Spdbarn har en hg exponering under amningsperioden och i Efsas modell har en initial brstmjlkshalt fr PFAS-4 p 133 ng/L anvnts. TVI r berknat utifrn en amningsperiod p 12 mnader dr halterna i brstmjlken sjunker gradvis med 7,7 % fr PFOA/PFNA och 3,1 % fr PFHxS/PFOS per mnad (Efsa, 2020). I en annan berkning av Efsa har hnsyn tagits till att barn har en hgre exponering jmfrt med vuxna eftersom de har ett hgre intag i frhllande till sin kroppsvikt. Det innebr att barn mellan 1 och 10 r i denna modellering har ett dubbelt s hgt intag (dubbla TVI) utan att verskrida en serumniv som kan innebra en risk fr snkt vaccinationssvar under barndomen (Efsa, 2020). 14 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Exponeringsuppskattning Exponering fr PFAS sker frmst via mat och dricksvatten men det kan ocks ske via inomhusluft, damm och konsumentprodukter som innehller PFAS. Halter i Livsmedel Medelhalter av PFAS i livsmedel som uppmttes i den senaste Matkorgsstudien frn 2015 finns redovisade i tabell 2. Fr mnga av livsmedlen r halterna av PFAS lga och haltdata ligger under kvantifieringsgrnsen, LOQ (Limit of Quantification). Fljande PFAS som analyserades i matkorgsproverna frn 2015 hade inga halter ver kvantifieringsgrnsen, oavsett livsmedelsgrupp: PFBA, PFHpA, PFPeA, PFTeDA, PFBS och PFDS. PFHxS uppmttes bara ver LOQ i ett enda prov av mejeriprodukter. Detta prov innehll en halt precis vid kvantifieringsgrnsen och har drfr inte tagits med i tabellen. Halterna i fisk ifrn Matkorgen 2015 som har anvnts fr intagsberkningarna i denna rapport r lga och summahalten av PFAS-4 r 0,29 ng/g frskvikt. Som jmfrelse kan nmnas att Miljkvalitetsnormen fr PFOS i fisk r 9,1 ng/g. Nyare analyser av enstaka fiskar visade halter av PFOS i odlad lax runt 0,005 ng/g och i vildfngad fisk upp till 2 ng/g (ej publicerade data, presentation vid PFAS ntverksmte 17 november 2021). Vid mten som Livsmedelsverket har haft med lnsstyrelser, kommuner och andra myndigheter har framkommit haltdata i fisk frn kontaminerade sjar upp till 100 ng/g. Halter i fisk som Efsa anvnt i sin riskvrdering varierade stort med hgst medelhalter fr PFOS (0,2-14 ng/g), fljt av PFOA (0-2 ng/g) och PFNA (0-0,9 ng/g) (Efsa, 2020). LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 15 Tabell 2. Medelhalter av PFAS (ng/g) i samlingsprover (n=5) frn Matkorgen frn 2015. Livsmedel Cerealier Grnsaker Potatis Frukt och br Bakverk Ktt Mejeri Fisk gg Fetter/oljor Stsaker Drycker PFHxA 0,007 0,015 <0,007 0,002 <0,012 <0,010 <0,09 <0,10 0,005 0,009 <0,012 <0,09 PFOA 0,025 <0,007 <0,007 <0,007 0,011 0,012 <0,014 0,013 0,008 0,003 0,015 <0,014 PFNA <0,011 <0,008 <0,008 <0,008 <0,011 <0,014 <0,010 0,033 <0,014 <0,010 <0,011 <0,010 PFDA <0,012 <0,003 <0,003 <0,003 <0,012 <0,015 0,003 0,045 <0,015 <0,012 <0,012 <0,012 PFUnDA <0,011 <0,009 <0,009 <0,009 <0,011 <0,016 <0,014 0,120 0,005 <0,014 <0,011 <0,014 PFDoDA <0,011 <0,010 <0,010 <0,010 <0,011 <0,014 <0,012 0,011 <0,014 <0,012 <0,011 <0,012 PFTrDA <0,012 <0,011 <0,011 <0,011 <0,012 <0,016 <0,013 0,027 <0,016 <0,013 <0,012 <0,013 PFOS <0,008 <0,004 <0,004 <0,004 <0,008 0,013 <0,012 0,245 0,032 <0,012 <0,008 <0,012 PFOSA 0,014 <0,007 <0,007 <0,007 0,001 <0,001 <0,011 0,323 <0,001 <0,011 0,0004 <0,011 Intag frn mat Uppdaterade intagsberkningar har gjorts utifrn haltdata i livsmedel frn Matkorgen 2015. Intaget r berknat i ng/kg kroppsvikt och har gjorts p samma stt som tidigare i Livsmedelsverkets riskvrdering av PFAA (Livsmedelsverket, 2013). I korthet r intagsberkningar fr PFAS frn kosten baserade p haltdata uppmtta i olika livsmedelsgrupper i Matkorgen frn 2015, samt uppskattad konsumtion av dessa livsmedelsgrupper frn matvaneunderskningarna Riksmaten. I Livsmedelsverkets tidigare riskvrdering av PFAA (Livsmedelsverket, 2013) anvndes PFAS-halter fr olika fiskarter, hmtat frn litteraturen, men i denna uppdatering anvndes endast medelhalten fr gruppen fisk och fiskprodukter frn Matkorgen 2015. Konsumtionen av olika livsmedel baseras p de tv matvaneunderskningarna Riksmaten Barn, genomfrd 2003, och Riksmaten Vuxna, genomfrd 2010-11. I Riksmaten Barn 2003 undersktes livsmedelskonsumtionen hos slumpmssigt utvalda 4-ringar (n=521), barn i rskurs 2 (8-9 r, n=786) och rskurs 5 (11-12 r, n=952). I Riksmaten Vuxna 2010-11 studerades livsmedelskonsumtionen hos slumpmssigt utvalda vuxna (18-80 r, n=1 651). Alla haltdata som lg under LOQ sattes till noll i intagsberkningen. Vad som r korrekt att gra nr mnga halter ligger under LOQ r svrt att avgra. I en traditionell intagsberkning erstts halter under LOQ ofta med halva LOQ (medium bound) men i detta fall med relativt hga LOQ-niver skulle en sdan berkning av intaget bli falskt hgt. Denna problematik diskuteras ocks i Efsas opinion, dr det konstateras att anvndandet av medium bound i 16 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 intagsberkningen medfr en stor verskattning av exponeringen d en stor del av den inrapporterade haltdatan i Efsas databas ligger under LOQ. P grund av detta har ven Efsa rknat med en halt p noll i sina exponeringsuppskattningar i de fall haltdata ligger under ett relativt hgt LOQ (Efsa, 2020). I intagsberkningarna presenteras resultaten fr medianintaget och 75:e samt 95:e percentilen fr PFAS i tabell 3. Variationen i intag beror helt p variationen i konsumtionen av olika livsmedel bland deltagarna i Riksmaten-underskningarna, eftersom endast uppskattade medelhalter av PFAS-mnena anvndes fr de olika livsmedelsgrupperna. Hos vuxna bidrar i denna berkning PFOSA och PFOS mest till det totala intaget av PFAS fljt av PFOA och PFUnDA. ven fr barn r det PFOSA som bidrar mest till det totala intaget. PFOA bidrar dremot till en strre del jmfrt med vuxna, och PFOS och PFOA bidrar ungefr lika mycket till det totala intaget av PFAS fr barn. Bidraget frn PFAS-4 varierar mellan 42 till 47 % i median av det totala intaget av PFAS, se tabell 3. LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 17 Tabell 3. Medianintag (75:e/95:e percentilen) av PFAS (ng/kg kroppsvikt/dag) i den svenska befolkningen utifrn data frn studierna Riksmaten och Matkorgen. (Efsa TDI fr PFAS4: 0,63 ng/kg kroppsvikt/dag) Befolknings n grupp 4ringar 521 8ringar 785 12ringar 952 Kvinnor 940 Mn 711 PFOA 0,28 (0,34/0,43) 0,22 (0,27/0,33) 0,16 (0,20/0,26) 0,11 (0,13/0,18) 0,11 (0,14/0,18) PFNA 0,03 (0,04/0,06) 0,02 (0,03/0,06) 0,02 (0,03/0,05) 0,02 (0,03/0,05) 0,02 (0,03/0,05) PFHxS PFOS 0 0,28 (0,38/0,59) 0 0,23 (0,31/0,50) 0 0,18 (0,25/0,43) 0 0,18 (0,26/0,45) 0 0,14 (0,20/0,37) PFAS4 0,60 (0,73/1,05) 0,48 (0,59/0,84) 0,36 (0,46/0,69) 0,31 (0,40/0,60) 0,28 (0,35/0,52) Befolknings n grupp 4ringar 521 8ringar 785 12ringar 952 Kvinnor 940 Mn 711 PFHxA 0,10 (0,13/0,19) 0,07 (0,09/0,14) 0,04 (0,06/0,10) 0,06 (0,08/0,11) 0,05 (0,06/0,09) PFDA 0,10 (0,13/0,18) 0,08 (0,10/0,15) 0,05 (0,07/0,11) 0,04 (0,06/0,09) 0,03 (0,04/0,08) PFUnDA 0,10 (0,14/0,24) 0,08 (0,12/0,22) 0,06 (0,09/0,19) 0,07 (0,11/0,21) 0,05 (0,08/0,17) PFDoDA 0,01 (0,01/0,02) 0,01 (0,01/0,02) 0,01 (0,01/0,02) 0,01 (0,01/0,02) 0 (0,01/0,02) Befolknings n grupp 4ringar 521 8ringar 785 12ringar 952 Kvinnor 940 Mn 711 PFTrDA 0,02 (0,03/0,05) 0,02 (0,03/0,05) 0,01 (0,02/0,04) 0,02 (0,02/0,04) 0,01 (0,02/0,04) PFOSA 0,34 (0,46/0,73) 0,28 (0,38/0,64) 0,22 (0,30/0,54) 0,21 (0,33/0,57) 0,17 (0,24/0,47) Total PFAS 1,30 (1,61/2,35) 1,02 (1,29/2,00) 0,76 (1,00/1,60) 0,72 (1,00/1,61) 0,60 (0,79/1,33) Andel PFAS4 av total PFAS (%) 46 (50/57) 47 (51/60) 47 (51/60) 42 (47/55) 46 (50/60) 18 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Halter i den svenska befolkningen I Livsmedelsverkets biomonitoreringsstudier av den svenska befolkningen finns data fr PFAS i serum och brstmjlk. Halter av PFAS-4 i serum frn den nationella underskningen Riksmaten ungdom, som genomfrdes 2016-2017 p 12-, 15- och 18-ringar och frn underskningen POPUP, med frstfderskor och deras barn frn Uppsala, finns presenterade i tabell 4. En tidstrend fr summan av PFAS-4 i serum frn frstfderskor som visar p en minskning av exponeringen presenteras i figur 1. Eftersom Uppsalas dricksvatten i vissa delar av staden innehller PFAS kan resultaten fr frstfderskor, 4- och 8-ringar vara ngot missvisande (hgre) och inte jmfrbara med hur det ser ut i resten av Sverige dr exponeringen utgrs av bakgrundsniver av PFAS i dricksvattnet. ven fr halter av PFAS-4 frn Riksmaten ungdom s presenteras resultaten bde med och utan de ungdomar (12ringar) frn Uppsala och Ronneby dr dricksvattnet tidigare varit kontaminerat med PFAS (tabell 4). I Riksmaten ungdom (2016-2017) hade 99,1 % av ungdomarna serumhalter av PFOSA under LOD (Limit Of Detection) (99,9 % lg under LOQ). Fr frstfderskor frn Uppsala provtagna 2017-2019 och deras barn (2016-2019) frekom inga serumhalter av PFOSA ver LOQ. Dock finns det en studie som visat att PFOSA br analyseras i helblod d halterna var hgre i den blodmatrisen jmfrt med serum och plasma (Poothong et al., 2017). I Efsas modellering av TVI r halten som hgst i ammande spdbarn varefter den sjunker nr barnet vxer och sedan kar igen fram till 6,9 ng PFAS-4/mL serum i en 35-rig kvinna (Efsa, 2020). Enligt Efsas riskvrdering innebr en serumhalt p 6,9 ng PFAS-4/mL eller lgre hos modern, att det sannolikt inte finns ngon risk fr att barnet vid 1-rs lder kommer att f en pverkan p immunsystemet. I frstfderskor frn Uppsala, som provtagits 2017-2019, visade resultaten att 50 % av mammorna hade en serumhalt ver 6,9 ng PFAS-4/mL. Fr 18-riga kvinnor i Riksmaten ungdom, provtagna 2016-2017, hade 20 % halter ver 6,9 ng PFAS4/mL. I ett samlingsprov med brstmjlk frn 50 frstfderskor frn Uppsala, insamlad under 2019, uppmttes en summahalt av PFOA, PFHxS och PFOS (inga andra PFAS analyserades) p 0,086 ng/g frskvikt (Fiedler och Sadia, 2021). Detta kan jmfras med den initiala brstmjlkshalten p 0,133 ng/mL fr PFAS-4 som Efsa anvnt i modelleringen av TVI. LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 19 Tabell 4. Halter av PFAS4 i serum (medel, median (95:e percentilen)) och andelen PFAS4 i Livsmedelsverkets studier Riksmaten ungdom och POPUP (Uppsala). Befolkningsgrupp PFAS4 ng/g serum Andel PFAS4 av total PFASe n Medel 4ringara 30 9,8 8ringara 41 11 12ringarb 336 14 12ringarbc 293c 6,3c 15ringarb 413 5,5 18ringar kvinnorb 218 5,3 18ringar mnb 137 6,6 Frstfderskord 110 7,4 Median (P 95) 8,0 (20) 9,2 (24) 5,9 (35) 5,4 (13)c 4,7 (9,9) 4,7 (10) 6,0 (13) 6,9 (13) Medel % 95 95 97 97c 96 96 97 95 aPOPUP uppfljningen 20162019, Uppsala. bRiksmaten ungdom 201617. cUngdomar frn Ronneby och Uppsala har uteslutits. dPOPUP 20172019, Uppsala. eI summeringen av total PFAS har alla halter under LOQ satts till noll. 80 PFAS-4 ng/g serum 60 40 20 0 1996 2000 2004 2008 r 2012 2016 2020 Figur 1. Tidstrend (19962019) fr summan av PFAS4 (ng/g) i serum frn frstfderskor i Uppsala. 20 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Exponering fr PFAS-4 i frhllande till total PFAS Efsa har gjort bedmningen att det r PFAS-4 som mnniskor frmst exponeras fr och som detekteras i hgst halter i blod. Enligt Efsas riskvrdering str PFAS-4 fr cirka hlften av exponeringen frn mat nr alla halter under detektionsgrnsen stts till noll. Det terstende bidraget kommer frmst frn PFBA och PFHxA, som r tv mnen med kort halveringstid (Efsa, 2020). Intagsberkningarna i denna rapport visar ocks att cirka hlften av bidraget frn mat kommer frn PFAS-4, men ven PFOSA har ett stort bidrag till den totala PFASexponeringen, fljt av PFHxA, PFDA och PFUnDA (tabell 3). Biomonitoreringsstudier har visat att det framfrallt r PFAS-4 som finns i serum i mnniska och i Livsmedelsverkets studier r bidraget i medel 96 % av den totala halten (tabell 4). ven Efsa gr bedmningen att det framfrallt r PFAS-4 som har de hgsta halterna i plasma och serum fljt av PFDA och PFUnDA (Efsa, 2020). I Livsmedelsverkets kartlggning av PFAS i kommunalt r- och dricksvatten visade resultaten att de uppmtta summahalterna av PFAS-11 i dricksvatten i Sverige till stor del utgrs av PFAS-4. Bidraget av PFAS-4 i dricksvatten varierade mellan 8 till 100 %, men i medeltal bidrog dessa fyra mnen till hlften eller mer av PFAS-11 i 71 % av vattenverken (Livsmedelsverket, 2021). LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 21 Riskkarakterisering Andel som verskrider TVI utifrn intag frn mat Utifrn de intagsberkningar som gjorts fr PFAS-4 utifrn konsumtionsdata frn Riksmatenunderskningarna och haltdata frn Matkorgen verskrids TVI redan vid intag frn mat fr en andel av befolkningen, se figur 2. Fr 4-ringar var andelen som verskrider TVI 43 %, fr 8ringarna 18 %, och fr 12-ringar 7 %. Fr vuxna verskrider 4 % av kvinnorna och 2 % av mnnen TVI. 3 2 Intag av PFAS- 4 ng/kg/dag 1 TVI 0 4 r 8 r 12 r Kvinnor Mn Figur 2. Intaget av PFAS4 frn mat (ng/kg kroppsvikt/dag) i jmfrelse med Efsas TVI (motsvarande 0,63 ng/kg kroppsvikt/dag), utifrn intagsberkningar baserade p haltdata frn Matkorgen (2015) och konsumtionsdata frn Riksmaten barn (2003) och vuxna (2010 2011). 22 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Berkning av riktvrden fr PFAS i dricksvatten Riktvrden fr PFAS-4 i dricksvatten som har berknats utifrn Efsas TVI och intag frn mat (tabell 3) finns presenterade i tabell 5. Om riktvrdet berknas utifrn att all exponering endast sker frn dricksvatten varierar halten mellan 7 och 21 ng/L fr PFAS-4 fr de olika ldersgrupperna. Om berkningen tar hnsyn till intaget frn mat utifrn de intagsberkningar som gjorts i denna rapport varierar riktvrdet mellan 0 och 11 beroende p ldersgrupp och om medianintaget eller intaget fr den 75:e eller 95:e percentilen anvnds, se tabell 5. Tabell 5. Riktvrden fr PFAS4halt i dricksvatten berknat utifrn Efsas TVI, olika ldrar och standardvrden fr dricksvattenkonsumtion, samt med avdrag frn bidraget av PFAS4 frn kosten (tabell 3). Befolkningsgrupp Vikt kg 4ringar 18b 8ringar 31b 12ringar 42b Kvinnor 68c Mn 82c Riktvrde Enbart dricksvatten Konsumtiona L/dag ng/L 1,6 7 1,6 12 2 13 2 21 2,5 21 Riktvrde Om hnsyn tas till bidrag frn kosten Median ng/L 0,3 3 6 11 11 Riktvrde Om hnsyn tas till bidrag frn kosten 75:e percentilen ng/L 1 4 8 9 Riktvrde Om hnsyn tas till bidrag frn kosten 95:e percentilen ng/L 1 4 aEfsa, 2017. bLivsmedelsverket, 2003. cLivsmedelsverket, 2012. = vrdet r negativt. Riktvrden fr PFAS-4 i dricksvatten dr istllet allokeringsfaktorer anvnts finns redovisade i tabell 6, bde fr en allokeringsfaktor p 10 och 20 %. Enligt WHO br en allokeringsfaktor anvndas nr lmplig exponeringsdata saknas eller om exponering frn andra kllor s som mat, luft, jord eller konsumentprodukter kan anses vara av betydelse (WHO, 2017). I detta fall finns exponeringsdata fr PFAS frn mat som tillsammans med dricksvatten anses vara den strsta kllan till exponering. Fr dricksvatten r den normala allokeringen av det totala dagliga intaget till dricksvatten 20 % (standard), vilket enligt WHO terspeglar en rimlig exponeringsniv baserat p bred erfarenhet, samtidigt som den r skyddande. En allokeringsfaktor p 10 % som WHO tidigare fresprkat har visat sig vara verdrivet konservativ (WHO, 2017). Vid jmfrelse av de berknade riktvrdena utifrn intag frn mat (tabell 5) och allokeringsfaktorer (tabell 6) r halterna i samma storleksordning. LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 23 Tabell 6. Riktvrden fr PFAS4halt i dricksvatten utifrn Efsas TVI med olika allokeringsfaktorer. Befolkningsgrupp 4ringar 8ringar 12ringar 15ringar 18ringar Kvinnor Mn Riktvrde Vikt Konsumtiona Enbart dricksvatten (kg) L/dag ng/L 18b 1,6 7 31b 1,6 12 42b 2 13 55c 2,25 15 68c 2,25 19 68d 2 21 82d 2,5 21 Riktvrde 20 % allokering ng/L 1 2 3 3 4 4 4 Riktvrde 10 % allokering ng/L 0,7 1 1 2 2 2 2 aEfsa, 2017. bLivsmedelsverket, 2003. cLivsmedelsverket, 2018. dLivsmedelsverket, 2012. 24 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Specifika frgor Frga 1: Hur stort utrymme finns det fr PFAS22 i dricksvatten om hnsyn tas till exponering frn andra livsmedel. (Berknas i ett frsta steg utifrn Matkorgen 2015). Efsas TVI innefattar endast 4 PFAS-mnen, detta eftersom Efsa anser att underlaget fr vriga PFAS r fr litet och svagt fr att kunna bedma riskerna. Om vriga 18 PFAS i PFAS-22 skulle frutsttas vara lika toxiska som PFAS-4 finns inget utrymme alls fr PFAS-22 i dricksvatten. Medianexponeringen fr total PFAS frn mat verskrider TVI fr PFAS-4 i alla underskta ldersgrupper frutom mn som ligger strax under TVI (0,6 ng/kg kroppsvikt/dag), tabell 3. Frga 2 Vilken halt PFAS i dricksvatten kan vara acceptabel att f i sig under en livstid fr alla ldersgrupper? I begreppet "PFAS" br d 22 olika mnen rknas in - dricksvattendirektivets 20 mnen samt 6:2 FTS och PFOSA. Medianexponeringen fr total PFAS frn mat verskrider TVI fr PFAS-4 hos barn och kvinnor och ligger strax under fr mn, drfr gr det inte att berkna en acceptabel halt fr dricksvatten. Frga 3 Om motsvarande halt skulle berknas fr PFAS4 (enligt Efsas riskvrdering: PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS), vad skulle detta bli? Beroende p nskad skyddsgrad av befolkningen variera detta mellan 0,3 och 11 ng/L om hlften av befolkningen frvntas ha en exponering under TVI, mellan 0 och 9 ng/L om 75 % av befolkningen frvntas ha en exponering under TVI och mellan 0 och 4 ng/L om 95 % av befolkningen frvntas ha en exponering under TVI, se tabell 5. Frga 4 Behvs det eller gr det att anvnda en motsvarande allokeringsfaktor (10 eller 20%) som gjordes tidigare? Var hamnar man d? Riktvrdena vid anvndande av allokeringsfaktorer finns beskrivna i tabell 6. Enligt WHO br inte allokeringsfaktorer anvndas i de fall data finns fr vrig exponering. I detta fall r det sannolikt att den huvudsakliga exponeringen sker via livsmedel inklusive dricksvatten. Vid LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 25 jmfrelse av de berknade riktvrdena utifrn intag frn mat (tabell 5) och allokeringsfaktorer (tabell 6) r halterna i samma storleksordning. Frga 5 Anser UV/RN att det r relevant att vervga mer n ett grnsvrde fr PFAS i dricksvatten, t.ex. ett fr PFAS22 och ett fr PFAS4? Med vilken motivering? Ja, eftersom Efsa har riskvrderat 4 PFAS s kan ett riktvrde fr dricksvatten berknas utifrn Efsas TVI fr summan av dessa mnen. Fr vriga PFAS finns ingen riskvrdering frn Efsa och hlsorisken kan inte bedmas. Dock kan man inte frutstta att vriga PFAS inte har ngon toxicitet varfr ett grnsvrde nd behver tas fram fr dessa. Om ett grnsvrde stts fr PFAS-4 s kommer sannolikt detta bidra till att halterna snks fr andra PFAS d de reningsmetoder som krvs ven kommer att begrnsa andra PFAS. 26 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Referenser Andersson EM, Scott K, Xu Y, Li Y, Olsson DS, Fletcher T, Jakobsson K. 2019. High exposure to perfluorinated compounds in drinking water and thyroid disease. A cohort study from Ronneby, Sweden. Environ Res 176:108540. EFSA 2008. Perfluorooctane sulfonate (PFOS), perfluorooctanoic acid (PFOA) and their salts. Scientific opinion of the Panel on Contaminants in the Food Chain. EFSA Journal 6(7):653. EFSA. 2017. Dietary reference values for nutrients. Summary report. EFSA supporting publication 14(12):15121E. EFSA 2018. Risk to human health related to the presence of perfluorooctane sulfonic acid and perfluorooctanoic acid in food. Scientific opinion. EFSA Journal 16(12):5194. EFSA 2020. Risk to human health related to the presence of perfluoroalkyl substances in food. Scientific opinion. EFSA Journal 18(9):6223 Fiedler H, Sadia M. 2021. Regional occurrence of perfluoroalkane substances in human milk for the global monitoring plan under the Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants during 20162019. Chemosphere 277:130287. Hammarstrand S, Jakobsson K, Andersson E, Xu Y, Li Y, Olovsson M, Andersson EM. 2021. Perfluoroalkyl substances (PFAS) in drinking water and risk for polycystic ovarian syndrome, uterine leiomyoma, and endometriosis: A Swedish cohort study. Environ Int 157:106819. Li Y, Fletcher T, Mucs D, Scott K, Lindh CH, Tallving P, Jakobsson K. 2018. Halflives of PFOS, PFHxS and PFOA after end of exposure to contaminated drinking water. Occup Environ Med 75(1):4651. Li Y, Barregard L, Xu Y, Scott K, Pineda D, Lindh CH, Jakobsson K, Fletcher T. 2020. Associations between perfluoroalkyl substances and serum lipids in a Swedish adult population with contaminated drinking water. Environ Health 19:33. Li Y, Xu Y, Fletcher T, Scott K, Nielsen C, Pineda D, Lindh CH, Olsson DS, Andersson EM, Jakobsson K. 2021. Associations between perfluoroalkyl substances and thyroid hormones after high exposure through drinking water. Environ Res 194:110647. Li H, Hammarstrand S, Midberg B, Xu Y, Li Y, Olsson DS, Fletcher T, Jakobsson K, Andersson EM. 2022. Cancer incidence in a Swedish cohort with high exposure to perfluoroalkyl substances in drinking water. Environ Res 204:112217. LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 27 Livsmedelsverket. 2003. Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker W. Riksmaten barn 2003. Livsmedels och nringsintag bland barn i Sverige. Livsmedelsverket, Uppsala. Livsmedelsverket. 2012. Amcoff E, Edberg A, Lindroos AK, Nlsn C, Pearson M, Warensj Lemming E. Riksmaten vuxna 201011. Livsmedels och nringsintag bland vuxna i Sverige. Livsmedelsverket, Uppsala. Livsmedelsverket. 2013. Glynn A, Cantillana T, Bjermo H. Riskvrdering av perfluorerade alkylsyror i livsmedel och dricksvatten. Livsmedelverkets rapportserie nr 11. Uppsala. Livsmedelsverket. 2017. Swedish Market Basket Survey 2015 - per capitabased analysis of nutrients and toxic compounds in market baskets and assessment of benefit or risk. Livsmedelsverkets rapportserie nr 26. Uppsala. Livsmedelsverket. 2018. Warensj Lemming E, Moraeus L, Petrelius Sipinen J, Lindroos AK. Riksmaten ungdom 20162017. Livsmedelskonsumtion bland ungdomar i Sverige. Livsmedelverkets rapportserie nr 14. Uppsala. Livsmedelsverket. 2021. Lindfeldt, E, Gyllenhammar, I, Strandh, S, Halldin Ankarberg, E. Kartlggning av per och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i Sveriges kommunala r och dricksvatten. Livsmedelsverkets rapportserie nr 21. Uppsala. Martinsson M, Rylander L, Klln K, Scott K, RignellHydbom A, Fletcher T, Jakobsson K, Nielsen C. 2019. No association between perfluorinated compounds and preeclampsia in the highly exposed population of Ronneby, Sweden. Abstract ISEEkonferens 2019. Miaz LT, Plassmann MM, Gyllenhammar I, Bignert A, Sandblom O, Lignell S, Glynn A, Benskin JP. 2020. Temporal trends of suspect and targetper/polyfluoroalkyl substances (PFAS), extractable organic fluorine (EOF) and total fluorine (TF) in pooled serum from firsttime mothers in Uppsala, Sweden, 19962017. Environ Sci Process Impacts. 29;22(4):10711083. Nielsen C, Jud A. 2021. Susceptibility to COVID19 after High Exposure to Perfluoroalkyl Substances from Contaminated Drinking Water: An Ecological Study from Ronneby, Sweden. Int. J. Environ Res Public Health 18(20):10702. Nielsen C, Li Y, Lewandowski M, Fletcher T, Jakobsson K. 2021. Breastfeeding initiation and duration after high exposure to perfluoroalkyl substances through contaminated drinking water: A cohort study from Ronneby, Sweden. Environ Res 112206. OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development), Toward a New Comprehensive Global Database of Per and Polyfluoroalkyl Substances (PFASs): Summary Report On Updating the OECD 2007 List of Per and Polyfluoroalkyl Substances (PFASs), OECD, Paris, 2018. 28 LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 Poothong S, Thomsen C, PadillaSanchez JA, Papadopoulou E, Haug LS. 2017. Distribution of Novel and WellKnown Poly and Perfluoroalkyl Substances (PFASs) in Human Serum, Plasma, and Whole Blood. Environ Sci Technol. 21;51(22):1338813396. WHO. 2017. Guidelines for drinkingwater quality 4th ed. World Health Organization, Geneva. Xu Y, Li Y, Scott K. Lindh CH, Jakobsson K, Fletcher T, Ohlsson B, Andersson EM. 2020. Inflammatory bowel disease and biomarkers of gut inflammation and permeability in a community with high exposure to perfluoroalkyl substances through drinking water. Environ Res 181:108923. LIVSMEDELSVERKETS PM 2021 DNR 2021/04303 29 0 Livsmedelsverket